Författare: Linda
Bilder
Ljungen blommar så fint nu att jag tog mig i kragen och tog med kameran på en liten fotosession. Vet inte när detta hände sist, men det var länge sedan. Så himla roligt det var att bara få fotografera och sedan redigera bilderna i Photoshop. Vet att vissa använder Lightroom. Ska jag vara ärlig vet inte riktigt skillnaden mer än namnet på dessa två. Tycker båda går lika bra att redigera foton med.
Här är lite av bildskörden.
Holly, Izzie & Lilly
Holly
Lilly
Izzie
Holly
Lilly
Izzie
Holly
Min faster Kickan och Izzie
Holly
Trippelchampion!
Lilly & Holly
Nu har jag äntligen landat och återhämtat mig efter en intensiv tävlingsdag. I söndags deltog vi i tävlingar i heelwork to music arrangerat av Hund Helt Enkelt. Jag anmälde både Holly och Lilly, där Holly tävlade i klass 2 och Lilly i klass 3. Målet var att Holly skulle ta sitt sista resultat för diplom och Lilly sitt tredje cert för championat.
Min träningskompis Michelle hade turen att ha semester tre veckor innan tävlingen, så vi kunde lägga upp ett riktigt bra träningsprogram tillsammans. Vi tränade regelbundet och fick till många bra pass. Det är ju som man säger, den bästa träningen är den som faktiskt blir av! Träningen gick bra för oss båda och våra hundar, både tävlingshundar och pensionärer. Det var så roligt att kunna träna så många gånger och att vi kunde hjälpa varandra med olika delar av programmen, teknik och träningsidéer. Tack Michelle för dessa härliga träningar! Jag hoppas verkligen att vi kan hitta tid i höst också för att ses och träna.
Först ut på tävlingsdagen var klass 3. Det småregnade när jag kom fram och jag insåg att jag helt hade glömt att packa regnkläder. Jag messade Michelle och frågade om hon kunde ta med ett par byxor åt mig som ombyte. Lyckligtvis svarade hon snabbt att det fixade hon. Puh, en sak mindre att oroa sig för! Lilly hade startnummer två, och precis när klassen skulle börja så började det ösregna... Inte riktigt optimalt, men det var bara att gilla läget. Att försöka få det tredje certet är alltid så nervöst för mig, så det blev en del missförstånd på grund av min stress. Men tack och lov hade vi turen på vår sida och lyckades få det tredje certet! Stor lycka och glädje! Lilly är numera trippelchampion - rallylydnad, freestyle och heelwork to music!
Den andra starten kändes mycket mindre nervös, och det var bara att köra på med ren glädje. Det var nog den bästa känslan vi haft hittills i klass 3. Vid våra första starter i Ystad hade jag svårt att komma ihåg programmet och gjorde flera fel, men nu satt det bättre. Poängen blev också högre, och till min stora förvåning vann Lilly klassen!
Några dagar efter tävlingen uppdaterades SM-listan och Lilly ligger nu på 16plats. Tänk att hon är bland de 16 bästa HtM-hundarna i Sverige! Häftigt!
Lilly
Efter den intensiva tävlingen med Lilly var det dags för Holly att tävla i klass 2. Holly var taggad efter att ha vilat i bilen större delen av förmiddagen. Vår första start var enligt mig den bästa hon har gjort vad gäller positionsarbete och känsla i HtM. Domarna tyckte likadant och gav oss uppflyttningspoäng. Med detta resultat blev Holly HTM II! Jag funderade på om vi skulle göra en belöningsstart eftersom vi nu var klara med klass 2, men eftersom Holly var så taggad bestämde jag mig för att köra på som vanligt. Det blev ingen diskstart, och det verkade Holly också vara nöjd med. I den andra starten var jag dock lite trött och missade ett byte, vilket gjorde att programmet såg lite annorlunda ut. Men domarna gillade det, och Holly fick högre poäng än i första starten och kom tvåa i ett stort startfält.
Holly
Efter prisutdelningen var det dags att döma HtM1. 19 ekipage kom till start, och det var roligt att se många nya bekantskaper och att det fortfarande finns en stor variation av raser! Grattis till alla fina rundor och resultat! Tack till Hund Helt Enkelt för att ni arrangerade tävlingen!
Trots allt som hänt under dagen var jag förvånansvärt pigg på vägen hem, antagligen tack vare alla endorfinkickar. På vägen stannade jag vid en damm för att rasta hundarna och lät Holly simma lite, vilket hon verkligen uppskattade. Lilly stannade hos mig och blev kliad medan Holly simmade.
Framtida mål? Med Lilly tänker jag att det vore häftigt att försöka ta 20 (!) cert och satsa på stormästartiteln. Med Holly kommer jag att träna in fler positioner inför klass 3, men jag hoppas också att hon ska bli mamma nu i vinter. Då blir det en naturlig paus i tävlandet.
Champion!
För ca tio dagar sen var det en stor dag. Holly blev rallylydnadschampion! Stor lycka!
Detta skedde på en tävlingarna i Höör den 27 april. Holly fick göra två starter och Lilly en, då hon var tredje reserv i andra starten. På första banan var jag otydlig vid hoppet, vilket gjorde att Holly rundade det istället för att hoppa -10p. Poängen blev 89 av 100. Snubblande nära ett cert, ett fjuttigt poäng ifrån. Med Lilly flöt allt på denna bana och hon fick 99 poäng
På bana 2 startade endast Holly. Denna runda kändes det som hon var mer på. Jag valde att leka med henne fram till start. Resultatet blev 97 poäng och ett cert. För att få cert ska man få 90 poäng eller mer. I och med detta var hennes tredje cert blev hon SVENSK RALLYLYDNADSCHAMPION! Så himla glad och stolt över hennes prestationer. Numera heter Holly HTM I RLD N RLD F RLD A SE RALLYCH Boomtown Sweet Thing.
Som lite kuriosa skulle Penny ha fyllt hela 21 (!) år denna dag. Hon hade säkerligen lite extra koll på oss denna dag <3
Alla borde ha en Olle
Jag hoppas att alla har någon som har inspirerat och hjälpt dig och din hund lite extra med träningen. När jag skaffade min första hund Chess visste jag att jag ville träna lydnad. Problemet var att jag var helt oerfaren, bortsett från kursen som jag hade gått tidigare med en drever. Jag köpte alla böcker som fanns om lydnadsträning. Privatlektioner fanns inte på denna tid.
En som såg mig och Chess var Olle Ohlsson. Olle var bruks- och lydnadsdomare. En mycket rutinerad hundförare, som gärna delade med sig av sin kunskap och berättade roliga anekdoter.
Olle var långt före sin tid om man tänker på vilka träningsmetoder som gällde då. En gång frågade han mig om jag vill få en bättre kontakt med min hund, även om det tog lite tid att träna in det. Självklart svarade jag ja. Jag fick då tips på operant inlärning för kontaktträning.
I första lydnadsklassen fanns stående och läggande under marsch. Chess och jag hade lite svårt att få rätt på när det skulle bli stående eller läggande. Det blev lätt fel när vi var oerfarna. Till min hjälp kom då, just det – Världens bästa Olle! Olle hjälpte mig hur jag skulle stärka upp detta genom att ge förkommando. Idag kallas detta för momentrutin. Glömmer aldrig den gången Olle dömde mig. Gjorde jag mina förkommandon vid stå och ligg under marsch. Han log stort när han såg mig göra detta, ett härligt minne!
Det är svårt att beskriva hur tacksam jag är för att Olle valde att hjälpa mig och Chess. Utan honom hade jag inte stått där jag är idag. Mycket av det som han lärde mig då använder jag än idag.
Tyvärr finns inte Olle med oss längre, men jag önskar att jag kunde få framföra mitt ödmjukaste tack för all hjälp. Om du bara visste hur mycket din hjälp och att du såg mig och Chess på klubben betydde. Jag önskar att jag kunde återgälda dig på något sätt, men vet att det inte går. Därför blir det bara detta kanske simpla, men ytterst tacksamma och från mitt hjärta: Tack Olle för allt!
Tack Jenny för bilden på Olle!
Man skulle kanske belöna med ett rutskick?
Nu när vi har paus från tävlingar passar jag på att träna på grunder och jobba på detaljer. Idag var planen med Izzies träning att träna positioner och lite nya tricks som ska bli nya övergångar. Izzie däremot visade mig att hon hade helt andra planer... Det stod tydligen lydnad på schemat! Jag tycker det är viktigt att ha en kommunikation med sin hund och träna positioner mm kan jag göra en annan dag. Idag blev det träning på rutan, fjärren och apporteringsdiringen istället. Som Izzie älskade det ❤️ hon sprang som en dåre både till kon, som till ruta som apporter. Fjärren ständigt viftande på svansen och bra skiften med tanke på att det var tre år sedan vi var aktiva i denna gren.
I samband med de nya reglerna i lydnad som kom 2017 valde jag att pensionera Izzie från lydnaden trots att Izzie hade kvalat till SM och var tidigare med i SBK Skånes talangtrupp. Kanske var det fel beslut, men vi har haft och har roligt med andra saker.
Kanske ska jag på kommande träningar skicka Izzie till rutan istället för att ge henne en leksak? Jag tror att det kommer hon att gilla. 😊
Här är lite bilder från förr:
Att sluta i tid
Att sluta i tid är viktigt i många sammanhang, men just nu tänker jag på att sluta i tid när man tränar. Det svåraste inom (hund)träningen är just att kunna sluta när det går riktigt, riktigt bra, tycker jag. När allt bara flyter på i träningen vill i alla fall jag bara fortsätta att träna. Risken är då att man tränar och sen börjar saker och ting gå fel. Den härliga känslan byts ut mot en mindre nöjd känsla, i värsta fall en missnöjd känsla. Våra kära hundar är smarta och läser av oss på nolltid, inbilla mig inget annat. De ser när vi är nöjda eller missnöjda. Ren glädje och lycka går inte att spela.
Så klart är det betydligt lättare i teorin än i praktiken att sluta träna när allt går så där himla bra. Detta behöver inte gälla träning enbart heller utan även tävling. Ofta är det dubbelstarter i rally och freestyle/heelwork to music. Säg att ena starten går riktigt superduperbra. Kanske kan ska man överväga att inte starta andra starten då? Jag har en gång nu i år strukit mig från en tävling (med dubbelstarter) bara för att jag var så himla nöjd och glad efter tävlingen som var dagen innan. Min plan var att tävla, men ibland måste man bara få vara nöjd och glad också.
Jag har nu på sistone fokuserat på att försöka sluta i tid. Ibland har jag lyckats, ibland har jag inte lyckats. Det är svårt. En gång när jag slutade i tid var idag. Jag byggde upp en mästarklassbana (rally). Körde hundarna varsin gång på banan. Hundarna gick fint. Det blev något misstag, men det var enbart mitt fel - som det alltid brukar vara. Istället för att traggla på det beslöt jag mig för att avsluta träningen. Hundarna hade gått fint och gjort saker som de har svårare för jättebra!
Istället för att träna mer rally gjorde jag ett mindre uppletande på planen bland de fina färgglada höstloven. Izzie tyckte det var så himla skoj och var överlycklig. Mindre lycklig blev hon då det var Lillys tur. Lilly tyckte det med var roligt och letade som en tok efter hennes favoritbollar först. Man måste ju prioritera liksom 😉
Efter de båda hade fått letat upp fem leksaker avslutades även denna övning. Skrev till en kompis och skröt över hundarna, jag hoppas att hon överlever detta skryt 🙂 Var så glad och tacksam över denna träningsstund.