Gå till innehåll

Att sluta i tid är viktigt i många sammanhang, men just nu tänker jag på att sluta i tid när man tränar. Det svåraste inom (hund)träningen är just att kunna sluta när det går riktigt, riktigt bra, tycker jag. När allt bara flyter på i träningen vill i alla fall jag bara fortsätta att träna. Risken är då att man tränar och sen börjar saker och ting gå fel. Den härliga känslan byts ut mot en mindre nöjd känsla, i värsta fall en missnöjd känsla. Våra kära hundar är smarta och läser av oss på nolltid, inbilla mig inget annat. De ser när vi är nöjda eller missnöjda. Ren glädje och lycka går inte att spela.

Två glada och nöjda tjejer
Så klart är det betydligt lättare i teorin än i praktiken att sluta träna när allt går så där himla bra. Detta behöver inte gälla träning enbart heller utan även tävling. Ofta är det dubbelstarter i rally och freestyle/heelwork to music. Säg att ena starten går riktigt superduperbra. Kanske kan ska man överväga att inte starta andra starten då? Jag har en gång nu i år strukit mig från en tävling (med dubbelstarter) bara för att jag var så himla nöjd och glad efter tävlingen som var dagen innan. Min plan var att tävla, men ibland måste man bara få vara nöjd och glad också.

Jag har nu på sistone fokuserat på att försöka sluta i tid. Ibland har jag lyckats, ibland har jag inte lyckats. Det är svårt. En gång när jag slutade i tid var idag. Jag byggde upp en mästarklassbana (rally). Körde hundarna varsin gång på banan. Hundarna gick fint. Det blev något misstag, men det var enbart mitt fel - som det alltid brukar vara. Istället för att traggla på det beslöt jag mig för att avsluta träningen. Hundarna hade gått fint och gjort saker som de har svårare för jättebra!

 Dagens rallybana

Istället för att träna mer rally gjorde jag ett mindre uppletande på planen bland de fina färgglada höstloven. Izzie tyckte det var så himla skoj och var överlycklig. Mindre lycklig blev hon då det var Lillys tur. Lilly tyckte det med var roligt och letade som en tok efter hennes favoritbollar först. Man måste ju prioritera liksom 😉

Ser ni hundarnas leksaker?
Efter de båda hade fått letat upp fem leksaker avslutades även denna övning. Skrev till en kompis och skröt över hundarna, jag hoppas att hon överlever detta skryt 🙂 Var så glad och tacksam över denna träningsstund.

Nöjd Izzie

Nöjd Lilly

Idag träffade jag och tjejerna Lena och hennes härliga Sören för att träna ihop lite.  Det var en härlig förmiddag och vi satte upp lite olika slingor på saker som vi behövde träna på. Målet var att få en fin positiv känsla från träningen. Jag tyckte att vi alla fem skötte sig fint.  Kände mig lite ringrostig med tajmingen till skyltarna, det är mycket att tänka på i rallyns värld. Både Izzie och Lilly skötte sig fint och jag körde bara varje slinga en gång (om jag minns rätt) då jag tyckte det gick bra. Hellre träna ett kortare pass och känna sig nöjd än traggla på.

Efter träningen tog vi en runda i brunnsparken. Insåg att jag har aldrig varit där om det inte har varit en hundutställning eller hundtävling där. Så fint det var där! Helt klart värt ett besök utan hundevenemang också! 😉

Tack Lena för en härlig dag och för en god lunch! Ser framemot nästa träff!

På kvällen hade jag lite kurs med heelwork-gänget. Ett härligt gäng där det ofta blir många skratt. Det är så roligt att se deras utveckling då de började med heelwork to music i höstas. Tycker samtliga har utvecklats massor!

Här är lite blandade bilder från träningen idag.

Izzie
Izzie
Izzie
Izzie
Sören
Sören
Sören
Sören
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Lilly
Härliga blommor
Izzie & Lilly
Härliga blommor
Sören
Izzie
Lilly

Egentligen borde jag ha lagt mig för länge sedan, men...  Jag har varit bloggsugen länge nu och nu fanns det ingen återvändo...

Idag var första gången vi tränade på läääänge. Det var en intensiv tävlingsperiod veckor runt, före och efter påsk. Vi gjorde tre-fyra starter i snitt. Lilly tog sitt championat veckan innan påsk, stor lycka och ett delmål med henne var uppnått. Izzie presterade fina rundor under alla tävlingar och domarna gillade hennes rundor också (vilket vi så klart tyckte var jätteroligt). Med Izzie var bara målet att försöka föra henne lugnt och sansat runt banan. För båda hundarna har jag som mitt stora mål att vara den bästa handlern. Det låter kanske banalt, men jag känner att det är det viktigaste för mig. Våra hundar har inte bett om att få tävla, det är något som vi människor bestämmer att vi ska göra. Därför anser jag att min plikt mot mina hundar är att göra det så schysst som möjligt för dem.

Dagen då Lilly blev champion

Efter tävlingen i Lund där Izzie fick 99 resp 100 poäng började jag känna mig trött och lite oinspirerad, faktiskt. Lilly gjorde planerade disk-starter. Det har varit ett mycket hektiskt tävlingsschema och det är ganska naturligt att både jag och hundarna var lite slitna. Så istället för att försöka förbättra våra kvalresultat på periodens sista tävling tog vi ledigt. Det var mycket välbehövligt och skönt att bara få slappa en dag. Att tävla med Izzie kräver att man har 100% fokus och koncentration, annars blir det lattjolaban och röj. I nuläget är det inte SM-listan klar, men vi ser vad som händer. Kommer vi till SM, så gör vi. Om inte, så har vi massor annat att göra. 🙂

Denna veckan som har gått har jag haft mycket kurser och då blir det inte lika mycket träning för hundarna. När jag vaknade i morse och solen sken fick jag lite inspiration att träna. Efter frukost och lite vila begav vi oss ut på tävlingsplanen. På schemat idag stod lite freestyle- och heelwork to music-träning. Riktigt roligt var det att träna igen, tyckte både jag och hundarna. Vi filade vidare på resp program. Jag undrar om vi någonsin kommer bli klara för start... Måste ta tag i denna träning och bestämma mig vad programmen ska innehålla så jag kan sitta och nöta in detta först i mitt huvud och sen träna in det med Izzie eller Lilly beroende på vilkens program det är. Det tar sån tid att få ordning på ett klass 3-program, tycker jag. En "vacker dag" så är förhoppningsvis programmen färdiga.

Laddade för dagens träning!

Imorgon ser vi framemot en träningsträff med Lena och Sören. Det ska bli skoj!

Nu denna vecka har jag haft möjlighet att styra min tid lite mer än vanligt, vilket har känts väldigt trevligt! Efter ha haft influensa, magsjuka och ryggskott i år ligger jag back med min träning och har också inte återhämtat mig helt heller, utan har begränsad med energi. Detta, tillsammans med halvtidsstudier och lite kurser som jag har haft, har gjort att jag inte har hunnit träna hundarna i den utsträckning som jag har velat och jag ligger back med väldigt mycket (tex hemsidan är inte uppdaterad i år alls...). Det har varit en nyttig träning i, för mig, att vara glad för det man får gjort och inte fokusera på det som man inte får gjort.

Idag och igår hade jag lite tid "över". Istället för att göra en massa måsten beslöt jag mig för prioritera hundarna, att träna med dem. Jag bestämde mig för att träna själv så jag helt och hållet kunde styra träningen och göra vad jag känner för eller orkade med.

Lilly tjöt av glädje igår och var lite allmänt för mycket i gasen. Det är en bra erfarenhet detta också. Jag känner att jag måste fokusera mer på Lillys träning, så att vi bygger på det som vi kan och tränar på det som vi kan mindre bra. Izzie var bara glad, så glad så glad. Äntligen, verkade båda hundarna tycka.

Lilly och jag, foto: Lena Nyman

De båda fick två pass var innan jag tog en välbehövlig, för både mig och hundarna, paus innan vi avslutade träningen med varsitt pass för dem. Med Lilly valde jag att träna ett pass lydnad/rally och två pass freestyle.

Izzie kördes som uppvärmning med fotgående/heelwork och därefter var det freestyle för hela slanten. Vi måste träna på lite olika moment/tricks som vi behöver till vårt program i freestyle klass 3.

Izzie och jag på en tävling i Elfsborg maj 2017

Detta koncept var verkligen något som gav mersmak. Att i lugn och ro kunna träna på saker och ting utan någon slags tidspress var precis det som jag behövde. Dessutom att kunna ta en paus var välbehövligt både för mig som för hundarna. Nu ikväll ligger hundarna nöjda och sover.

Imorgon väntar en introduktionskurs i freestyle. Frågan är om jag ska försöka vara så morgonpigg att jag tränar hundarna ett pass innan kursen? Jag vill, men frågan är om det hinns med. Jag är av naturen en nattuggla.

Hoppas att ni därute har en fin helg!

 

Jag har under många år hävdat att hundar kan lära sig grundprincipen av ett moment genom att bara titta på andra hundar som utför ett moment. Min gamla Penny lärde sig rutan genom att titta på när hennes mamma Millie tränade rutan. Penny förstod snabbt att det var något samband mellan dessa koner och en rolig belöning. Med den nyfikenhet som Penny hade rusade hon så klart till rutan själv så fort hon fick chansen.

Nu på sistone har jag läste lite grann om principen "do as I do" och det ska vara den mest effektiva träningen enligt förespråkarna. Helt klart är jag nyfiken på denna princip. Jag har inte testat så mycket att vara själv den som utför och hunden min följer efter. Istället har jag provat att låta Izzie visa dottern Lilly.

På senaste passet som vi tränade, denna gång rallylydnad. Då tänkte jag att jag skulle jobba med konskicket var jag ville ha Izzie placerad i förhållande till konen. Satte ut en tasstarget för att tydliggöra detta. Izzie var snabbt med på noterna och det blev en placering där jag vill ha henne. Lilly hade under tiden tittat på medan Izzie skickades till konen.

När det var Lillys tur tränade vi lite på några saker från den avancerade klassen, måste ta tag i det. Sen på skoj skickade jag henne till konen och hon sprang dit utan tvekan och ställde sig på "rätt" placering. Helt otroligt. Jag har inte kört någon tasstarget tidigare med henne.

Känner ju rätt bekvämt om man skulle kunna få två hundar upptränade bara genom att träna en 😉 Skämt åsido, jag tror att hundar kan lära av varandra. Det gäller bara att utnyttja detta på rätt sätt. Sen måste så klart en viss finslipning av det hela till, men jag ser helt klart fördelar med att köra lite så här.

Izzie får konträning 🙂
Konträning med mycket fart och motivation 🙂

Idag var nog första träningen där det tydligt visade sig att jag och Izzie har bytt spår.  För första gången någonsin körde vi ingen lydnad alls utan bara rally. Då det blev nya lydnadsregler vid årsskiftet bestämde jag mig för att det får räcka för Izzies del vad det gäller lydnaden. I höstas tog hon sitt lydnadschampionat. Det är mer eller mindre omöjligt att hålla igång fyra tävlingsgrenar samtidigt och då jag inte gillar det nya gruppmomentet för eliten, eller klass 3 som det heter nu, så var valet tämligen enkelt. Nu när lydnaden är stryken är det "bara" rally, heelwork och freestyle på tapeten. Mer än tillräckligt om du frågar mig 😉

Dagens slinga bestod av tre mästarskyltar och en avancerad. Började med en inkallningsskylt, det tyckte Izzie var skoj! Sedan körde vi konen på det längre avståndet, ca 5 m, där provade jag mig fram på olika röstlägen för att se vad Izzie fungerade bäst på. Skylt nummer 3 var tre steg bakåt, då jag håller på att lära om det så körde vi inte det tävlingsmässigt utan valde att belöna upp det. Sista skylten var stå framför och backa. Även denna skylt tränar vi på med lite nya metoder så det blir mer inlärning än tävlingsmässigt på även denna skylt. Jag tycker mig hitta några nycklar och det känns så roligt att klura över rallyskyltar! När hände det liksom sist? Rallyn har tidigare varit mer ett bihang som vi har mest bara tävlat i, inte direkt tränat.

Izzie är laddad för att träna rally!

Lilly fick också träna, fast då mest lydnad. Jag har insett att hon är snart två år gammal (ärligt talat, vart tar tiden vägen?) och då måste vi börja bli klara med grundträningen. Vi körde igenom nästan hela startklassen. Hon följer med fint i fotgåendet, kan hamna lite långt fram. Samtidigt tar jag hellre det än att hon hamnar för långt bak. Vi får arbeta vidare med halterna, finns tendenser att hamna lite snett vilket i sin tur kommer från att hon är aningen långt fram, tydligt samband. Sitt under marsch fungerar fint, sitter stabilt och rör inte framtassarna. Inkallningen, sitter fint och startar och accelererar bra. Ingången måste vi jobba på, läs bestämma vilken ingång vi ska ha. Här varierades det friskt mellan höger och vänster ingång. Kommer nog nog låta Lilly själv få bestämma vad som passar henne bäst, tror det blir en vänster då. Apporteringen. Bra reaktion, tar upp den fint men måste fortsätta att arbeta med avslutet något. Finns lite detaljer som jag vill förbättra där. Vi hade inget hopphinder tillgängligt vid detta träningspass, det får vi ta nästa gång. Hon håller en positiv och härlig attityd genom hela träningspasset, vilket är det viktigaste för mig. Visst hoppar hon runt mig, men vad gör det? Träning SKA vara roligt!

För Lillys del måste jag även bestämma inriktning på vad vi ska fokusera på. Tanken är, vi får se hur det blir, att tävla både rally, freestyle och lydnad detta år. Heelworken väntar jag ett år och tränar på vad det gäller positionsarbetet där. Hon har tre positioner klara för tävling, åtminstone i klass 1. Långsiktigt går det inte att tävla i fyra grenar samtidigt, det är bara till att inse. Jag har mina tankar på vad vi ska fokusera på, men jag måste få tänka i några vändor till innan jag bestämmer mig helt.

Lilly och jag Foto: Lena Nyman

På annandagen hade vi ett avstamp inför det stundande året. För ett par dagar sedan var jag och handlade upp det presentkort som Izzie vann då hon blev lydnadschampion, det blev självklart en massa hundgodis! Idag var det dags att låta avstampet bli handling. Årets första vecka börjar nämligen med en massa träning. Jättekul, tycker både jag och hundarna! Då jag har varit rejält sjuk de senaste dagarna så det blev kanske inte så lång träning som hundarna hade önskat, lite är klart bättre än ingenting!

Izzies championatvinst
Izzies championatvinst

Izzie körde jag igenom nästan hela vårt freestyleprogram på. Det sitter inte än, men jag tycker att det känns skönt att det i stora hela veta på ett ungefär hur programmet ska vara nu. Då kan vi träna olika sekvenser här hemma och få förhoppningsvis ett bra flyt i dessa. Jag måste tänka på att vara tydlig i mina signaler här då det är en massa saker som ska utföras på en hyfsat kort tid, har inte riktigt koll på hur lång sången är i tid räknat. Då en rallybana var uppsatt med många av de nya skyltar som kom nu efter årsskiftet gjorde vi dessa också. Tyckte Izzie trots avsaknaden av rallyträning den sista månaden skötte sig mycket väl där. Överlycklig var, kanske ska jag börja köra lite mer organiserad rallyträning med henne.

Lilly har jag backat i träningen vad det gäller hennes fotträning. Det finns vissa detaljer som vill jag stärka upp. Efter två pass med detta så syntes (eller åtminstone kändes) det att nu börjar dessa detaljer falla på plats. Att backa i sin träning måste man göra med jämna mellanrum, för mig är det inget slags nederlag utan fullständigt naturligt. Jag backar hellre och får fram det som jag vill ha, att stressa fram ger oftast bara ett kortsiktigt mindre bra resultat. Lilly fick även köra på samma bana som Izzie gick och fixade både mästarskyltar och högerhandling finfint. Vi provade även idag att låna bästa Lisas ena apportbock. Inga konstigheter med en ny, skönt! Fast å andra sidan är ju Lisas Tam och Spice Lillys bästa lekkompisar, i synnerhet Tam. Tam och Lilly kan springa i långa vida bågar i hög hastighet under en längre period, så härligt att se när de sträcker ut.

Nu blir det lite småpilleri till nästa träningspass i hallen, längtar redan!

Vi trivs i hallen! Foto: Lisa Grönstedt
Vi trivs i hallen! Alla som var med idag är inte med på bilden.
Foto: Lisa Grönstedt-Vilhelmsson