Gå till innehåll

Idag var nog första träningen där det tydligt visade sig att jag och Izzie har bytt spår.  För första gången någonsin körde vi ingen lydnad alls utan bara rally. Då det blev nya lydnadsregler vid årsskiftet bestämde jag mig för att det får räcka för Izzies del vad det gäller lydnaden. I höstas tog hon sitt lydnadschampionat. Det är mer eller mindre omöjligt att hålla igång fyra tävlingsgrenar samtidigt och då jag inte gillar det nya gruppmomentet för eliten, eller klass 3 som det heter nu, så var valet tämligen enkelt. Nu när lydnaden är stryken är det "bara" rally, heelwork och freestyle på tapeten. Mer än tillräckligt om du frågar mig 😉

Dagens slinga bestod av tre mästarskyltar och en avancerad. Började med en inkallningsskylt, det tyckte Izzie var skoj! Sedan körde vi konen på det längre avståndet, ca 5 m, där provade jag mig fram på olika röstlägen för att se vad Izzie fungerade bäst på. Skylt nummer 3 var tre steg bakåt, då jag håller på att lära om det så körde vi inte det tävlingsmässigt utan valde att belöna upp det. Sista skylten var stå framför och backa. Även denna skylt tränar vi på med lite nya metoder så det blir mer inlärning än tävlingsmässigt på även denna skylt. Jag tycker mig hitta några nycklar och det känns så roligt att klura över rallyskyltar! När hände det liksom sist? Rallyn har tidigare varit mer ett bihang som vi har mest bara tävlat i, inte direkt tränat.

Izzie är laddad för att träna rally!

Lilly fick också träna, fast då mest lydnad. Jag har insett att hon är snart två år gammal (ärligt talat, vart tar tiden vägen?) och då måste vi börja bli klara med grundträningen. Vi körde igenom nästan hela startklassen. Hon följer med fint i fotgåendet, kan hamna lite långt fram. Samtidigt tar jag hellre det än att hon hamnar för långt bak. Vi får arbeta vidare med halterna, finns tendenser att hamna lite snett vilket i sin tur kommer från att hon är aningen långt fram, tydligt samband. Sitt under marsch fungerar fint, sitter stabilt och rör inte framtassarna. Inkallningen, sitter fint och startar och accelererar bra. Ingången måste vi jobba på, läs bestämma vilken ingång vi ska ha. Här varierades det friskt mellan höger och vänster ingång. Kommer nog nog låta Lilly själv få bestämma vad som passar henne bäst, tror det blir en vänster då. Apporteringen. Bra reaktion, tar upp den fint men måste fortsätta att arbeta med avslutet något. Finns lite detaljer som jag vill förbättra där. Vi hade inget hopphinder tillgängligt vid detta träningspass, det får vi ta nästa gång. Hon håller en positiv och härlig attityd genom hela träningspasset, vilket är det viktigaste för mig. Visst hoppar hon runt mig, men vad gör det? Träning SKA vara roligt!

För Lillys del måste jag även bestämma inriktning på vad vi ska fokusera på. Tanken är, vi får se hur det blir, att tävla både rally, freestyle och lydnad detta år. Heelworken väntar jag ett år och tränar på vad det gäller positionsarbetet där. Hon har tre positioner klara för tävling, åtminstone i klass 1. Långsiktigt går det inte att tävla i fyra grenar samtidigt, det är bara till att inse. Jag har mina tankar på vad vi ska fokusera på, men jag måste få tänka i några vändor till innan jag bestämmer mig helt.

Lilly och jag Foto: Lena Nyman

1

Att vi med vårt kroppsspråk ger signaler till våra hundar är inget nytt. Men hur ofta tänker vi på hur vi styr vår kropp och omedvetet skickar ut olika signaler till våra kära fyrbenta? Hundarna är fenomenala på att läsa oss, det har de tränat på sedan de domesticerades. Bara genom att tänka en negativ tanke sänder vi, utan att veta om det, olika signaler till vår hund. Under ett träningspass testade jag på min yngre hund att bara ändra ansiktsuttrycket medvetet ändrades säkerligen mitt kroppsspråk rejält. Min yngre hund Lilly är 1½ år gammal och har i ärlighetens namn inte fått massor av träningstid då hon står/stått i skuggan av sin mamma Izzie. Det har borde för- och nackdelar av att stå i skuggan av en annan hund, mina tankar kring detta får jag nog ta i ett annat blogginlägg.

Rätt tanke och attityd

När jag tränade fot med Lilly provade jag att ha olika ansiktsuttryck för att se om det gav någon skillnad. Att det blev en skillnad, det kan jag lova! Genom att se lite sammanbiten ut, som man gärna gör på tävling, gjorde Lilly en aning osäker. Såg jag fortsatt sammanbiten ut tyckte hon att jag var för konstig i förhållande till hur jag brukar vara. Hade jag däremot ett leende på läpparna, följde hon med glatt och villigt. Att hon inte enbart gick på mitt ansiktsuttryck utan även mitt kroppsspråk är jag övertygad om eftersom jag hade en stor täckjacka på mig och det var svårt att se hela mitt ansiktet. Min slutsats av detta är att beroende på vilket ansiktsuttryck (och sinneslag) jag har ändrar även mitt kroppsspråk. Hundarna är expert på att läsa oss på nanosekunder. När jag ska tävla med mina hundar ska jag försöka ha ett leende på läpparna då de går bättre och mer avslappnat i sin position då.

Med ett leende på läpparna går det mest så mycket enklare!

På annandagen hade vi ett avstamp inför det stundande året. För ett par dagar sedan var jag och handlade upp det presentkort som Izzie vann då hon blev lydnadschampion, det blev självklart en massa hundgodis! Idag var det dags att låta avstampet bli handling. Årets första vecka börjar nämligen med en massa träning. Jättekul, tycker både jag och hundarna! Då jag har varit rejält sjuk de senaste dagarna så det blev kanske inte så lång träning som hundarna hade önskat, lite är klart bättre än ingenting!

Izzies championatvinst
Izzies championatvinst

Izzie körde jag igenom nästan hela vårt freestyleprogram på. Det sitter inte än, men jag tycker att det känns skönt att det i stora hela veta på ett ungefär hur programmet ska vara nu. Då kan vi träna olika sekvenser här hemma och få förhoppningsvis ett bra flyt i dessa. Jag måste tänka på att vara tydlig i mina signaler här då det är en massa saker som ska utföras på en hyfsat kort tid, har inte riktigt koll på hur lång sången är i tid räknat. Då en rallybana var uppsatt med många av de nya skyltar som kom nu efter årsskiftet gjorde vi dessa också. Tyckte Izzie trots avsaknaden av rallyträning den sista månaden skötte sig mycket väl där. Överlycklig var, kanske ska jag börja köra lite mer organiserad rallyträning med henne.

Lilly har jag backat i träningen vad det gäller hennes fotträning. Det finns vissa detaljer som vill jag stärka upp. Efter två pass med detta så syntes (eller åtminstone kändes) det att nu börjar dessa detaljer falla på plats. Att backa i sin träning måste man göra med jämna mellanrum, för mig är det inget slags nederlag utan fullständigt naturligt. Jag backar hellre och får fram det som jag vill ha, att stressa fram ger oftast bara ett kortsiktigt mindre bra resultat. Lilly fick även köra på samma bana som Izzie gick och fixade både mästarskyltar och högerhandling finfint. Vi provade även idag att låna bästa Lisas ena apportbock. Inga konstigheter med en ny, skönt! Fast å andra sidan är ju Lisas Tam och Spice Lillys bästa lekkompisar, i synnerhet Tam. Tam och Lilly kan springa i långa vida bågar i hög hastighet under en längre period, så härligt att se när de sträcker ut.

Nu blir det lite småpilleri till nästa träningspass i hallen, längtar redan!

Vi trivs i hallen! Foto: Lisa Grönstedt
Vi trivs i hallen! Alla som var med idag är inte med på bilden.
Foto: Lisa Grönstedt-Vilhelmsson

Till dagens långtur har jag kameran med mig. Tur var det då Penny var verkligen på ett glatt humör. Hon sprang på som bara den och hejade på de andra när de busade:

Lilly och Izzie njöt av att få sträcka ut och busa med varandra

Även om det var molnigt passade jag på att ta lite bilder

Gänget!  Penny, Izzie och Lilly
Gänget!
Penny, Izzie och Lilly
Penny
Penny
Lilly
Lilly
Izzie eyar Lilly...
Izzie eyar Lilly...
och Lilly eyar tillbaks!
och Lilly eyar tillbaks!
Izzie
Izzie

Jag har funderat en del över träningen den senaste tiden. Lilly och Izzie är visserligen väldigt nära släkt, men ändå olika i vissa avseenden. Lilly som en unghund är full av energi, ibland nästan sprutar det energi ut ur öronen på henne (vilket jag gillar). Izzie är mer rutinerad, funderar på om jag introducerar något nytt betydligt mer och analyserar det med sin erfarenhet för att göra det så bra som möjligt. Med Izzie kan jag säga glada tillrop utan problem, hon vet vad det innebär. Fortsätt att jobba på tills rätt belöningssignal kommer. Lilly däremot, henne får jag vara mer lågmäld med för att hon ska behålla sitt fokus.

Lilly med en kong
Lilly med en kong

En sån enkel sak är fotgåendet. Med Izzie ska jag göra en hyfsad snabb start för att hon ska tycka det är riktigt festligt. Gör jag samma start med Lilly är hon uppe i axelhöjd vid första steget. Med Lilly nu har jag kampanjat en lugnare start under ett par träningar, med en mycket lugn belöning när hon gör rätt. Det gäller att anpassa belöningen till vad man vill uppnå. Idag på träningen började hon fint och sansat samtliga starter, så nöjd och glad jag blev över detta!

Något som Izzie tycker är svårt är ordförståelse. Hon chansar gärna för att få sin belöning så snabbt som möjligt. Jag har funderat en del här. Izzie har pensionerats från lydnaden där zätat är enligt mig det enda moment som kräver bra ordförståelse, de andra momenten är mer kedjor med en hyfsat väntad utgång. I freestylen tänkte jag först att vi måste få in en ordentlig ordförståelse på vissa bitar. Där har jag tänkt om. Jag bestämmer själv ordningen i freestylen, kan jag bara träna in detta i en kedja kommer det att fungera bra. Sagt och gjort, så körde vi de sista två freestylepassen. Izzie har nu blivit lugnare och mer fokuserad då hon vet vad som förväntas av henne. Det är egentligen plättlätt, men ibland behöver jag tänka till för att kunna optimera det på bästa möjliga sätt. Det är så lätt att fasta i fel hjulspår.

Vad gäller Izzies freestyleprogram känns det som det går framåt. Hela programmet är inte satt ännu, men jag klurar på vissa bitar av det. Gäller att försöka få det så smidigt, och bra, som möjligt. Sen ska det bara väljas låt och göras program till Lilly med, tur att man inte är sysslolös 😉

Träningshatten som har fått stå ut med lite tilltag.. Rosa silvertejp löser det mesta!
Träningshatten som har fått stå ut med lite tilltag.. Rosa silvertejp löser det mesta!

Efter ett mycket intensivt år för Izzie och mig, det tar på krafterna att tävla aktivt i fyra grenar, så har vi nu träningsvila sedan en tid tillbaks. Rätt välbehövligt för oss båda två. Även om det känns pinsamt, ska jag vara ärlig och erkänna att jag kan inte minnas när vi hade en sån planerad träningsvila/paus. Trots att jag är dålig på det, tror jag att det är bra för hundarna att ha pauser så de hinner återhämta sig framförallt mentalt. Jag försöker vara duktig med att ha en dag i veckan, året runt,då det blir mindre promenader för att kroppen ska hinna återhämta sig fysiskt.

Lilly tränas fortfarande då hon behöver en massa grundträning, men det blir inte samma höga träningsfrekvens. Penny är ju sedan tidigare pensionär, men får träna lite då och då till "husbehov". Detta är hon fullt nöjd med, jag ser att denna lilla träning är bra för hennes välbefinnande. Efter ha tränat hela sitt liv så behöver de känna sig duktiga även som pensionärer.

Det märks att Izzie tycker det är lite tråkigt av att mest bara gå promenader. Å andra sidan är det fullt förståeligt när man går från en träningsdos på rejäl träning varannan dag till ingenting. Vi pillar lite på ett par mindre saker inomhus inom freestyle/heelwork i vardagsrummet någon kväll i veckan. Jag måste erkänna att det känns väldigt skönt att slippa peta och tänka tävling. För att råda lite bot mot den tristess som Izzie tycker råder beslöt jag mig för att låta henne apportera några dummies. Apportera dummies har Izzie alltid älskat, jag har inte heller några andra krav än att hon ska leta upp dummyn och sen komma med den in till mig. För oss är det inga direkta krav i denna träning utan mer ett springpass. Gissa om Izzie, men även Penny och Lilly, var glada när de upptäckte att vi hade åkt till skogen idag. Glädjen blev inte desto mindre när de förstod att dummiesarna var med oss.

Tre förväntansfulla tjejer som tycker mobilen ska ned i fick och vi ska börja gå istället!
Tre förväntansfulla tjejer som tycker mobilen ska ned i fick och vi ska börja gå istället!
De tre bästa tjejerna!!
De tre bästa tjejerna!!
Izzie
Izzie
Lilly
Lilly
Penny
Penny

 

Här är ett litet klipp på Izzie från idag

Penny ville inte vara sämre, dock blev det kortare sträckor och fumliga fingrar som gjorde att bara en liten del kom med i detta klipp (Jag föredrar att inte filma när jag tränar så kan jag lägga full fokus på min hund). Lilly fick med köra några skick, men då jag ville ha full fokus där så blev det helt enkelt ingen film.

 

 

1

Efter en härlig sommar ute på landet blev det nu lite nypremiär vad det gäller ett besök på härliga heden, Revingehed. Det är så underbart att gå där och njuta av fågelkvitter, lyssna på blåsen och bara vara. Hundarna tyckte det var väldigt roligt att få sträcka ut och njöt med av promenaden. Här är en del av bilderna från denna promenad. Tyvärr är jag urusel på olika blommors namn så ni får ha överseende med det.

Revinge!
Revinge!
Underbara rosa blommor
Underbara rosa blommor
Izzie
Izzie
Lilly
Lilly
Härliga blommor
Härliga blommor
Izzie
Izzie
Penny
Penny
Izzie
Izzie
Izzie med pinnen i munnen, Lilly bakom Izzie
Izzie med pinnen i munnen, Lilly bakom Izzie
Penny
Penny
Galen blick från Lilly
Galen blick från Lilly
Härliga blommor!
Härliga blommor!
Blåklockor
Blåklockor
Lilly & Penny
Lilly & Penny
Gänget!
Gänget!
Izzie och Lilly
Izzie och Lilly
Lilly
Lilly