Nu äntligen är våren här, så himla underbart. Under en promenad såg jag hur tussilagon har börjat blomma. För en tid sen inköptes en skrinda till Penny med tanken att Penny kan sitta i den när vi är ute på riktiga långrundor. Med tanke på att Penny snart är tretton år gammal orkar hon inte riktigt vara ute på de lååååånga rundorna, utan 40 minuter är fullt tillräckligt för henne. Det känns lite trist att behöva lämna henne hemma själv, därav detta köp av skrindan. Jag är inte riktigt säker på att Penny tycker det var en lika bra idé, som vi tyckte. Gjorde ett par tabbar med denna "inskolning": den första var att Penny fick testa att åka med i början av promenaden när hon själv ville gå. Den andra tabben var att när Penny väl tyckte det var ok att ligga i den så var jag tvungen att gå över två trottoarkanter och då blev det för guppigt för Pennys smak, hon hoppade ur vagnen. Dessförinnan såg hon ut att tycka det var skönt att få vila benen lite grann, vi får hoppas att det är denna bit som Penny minns bäst. Men jag betvivlar, Penny har ett superminne!
Lite vårtecken
