efter jag har legat sjuk i flera dagar har Izzie sakta men säkert börjat klättra på väggarna, att inte få gå några rejäla turer eller få någon träning är inte alls hennes melodi. jag förstår henne fullt ut, jag har varit allt annat än rolig. jag försökte trotsa feber, yrsel, värsta huvudvärken och tokförkylning genom att träna fjärren inomhus. det kräver inte så mycket av mig rent fysiskt, bara sitta still på ett ställe i några minuter skulle jag väl klara av? jodå, det gick riktigt bra, kan jag meddela. Izzie däremot... hon var utom sig av lycka - ÄÄÄÄÄÄÄÄNTLIGEN hände det något, något roligt dessutom! innan jag hann ens tänka igenom vilka skiften jag skulle göra och hur många gånger (Lotta, du noterar väl hur lydig jag är?!) så hade hon bjudit på samtliga skiften och några andra såsom snurra runt på platsen och sätta sig, vilket vi aldrig tidigare har tränat, hoppa upp och ner från sängen, springa och hämta bästa kramdjuren (Izzie bara älskar sina kramdjur). puh... jag kände mig mer som Kalle Anka på julafton när han skulle fotografera fåglar, Izzie var denna fågel som dök upp från alla håll och kanter...
körde lite omvänt lockande för att få ner henne lite i varv och öka fokusen, efter det fick vi till några riktigt bra skiften mellan stå och sitt. helt klart så måste jag försöka träna henne lite även om jag inte känner mig helt hundra.
kan försäkra alla om att även om hon är uttråkad och rastlös så förstör hon inget eller så, man bara ser att hon önskar det hade hänt lite roligheter. vet inte om det är möjligt, men det känns som jag blir gladare för henne för varje dag som går trots att hon kom in våran liv med stämpeln underbar. min lilla underbara Izzie!
Trevliga överraskningar gillas alltid och är ibland de som uppskattas mest, det där oväntade ni vet. Jag blev oerhört glad och överraskad när jag läste detta inlägg, TACK INGER!
Efter en intensiv träningshelg kom Anna på besök och gick igenom henne. Tror det var mycket välbehövligt då det var lite mer träning än vanligt. Anna gick igenom varenda liten led och muskel. Tydligen har jag slarvat med att stretcha Izzie efter träningarna. Typiskt att hon skulle upptäcka det. Nu har jag fått lite bakläxa... Izzie var trots allt mitt slarv i en helt ok form. Nu får jag ta mig i kragen och sköta stretchingen bättre. Det är väl trots allt tanken som räknas?!
I helgen styrdes den blå blixten norrut, närmare bestämt Kungsör då vi skulle ha det årliga lydnadslägret på Hundarenan. Instruktörer detta år var Lotta Hagström och Åsa Lindberg, två underbara instruktörer som jag det varmaste kan rekommendera om man vill gå på en inspirerande lydnadskurs. Vi var tio ekipage på detta läger. de flesta hade jag nog träffat tidigare, men jag lärde känna trevliga, härliga förare med fina hundar!
fritt följ
Just nu håller vi på att träna in treans moment var det nog ett bra tillfälle att få lite nya tips på hur man kan träna in en del moment. På lördagsförmiddagen var det egen träning, jag och Katja tränade ihop en del då. Så himla roligt att träna tillsammans igen, vi tränade ihop i början på tvåtusentalet innan någon fick den galna idén att flytta upp till norra polcirkeln typ... Under förmiddagen la jag mest vikt på att träna vittringen, det känns som den håller på att lossna något nu, men även stegförflyttningar.
vittringen!
Efter lunch var det dags för Lotta och Åsa att ge en massa goda råd och tips. Jag tränade mycket på fjärren med Lotta, tror jag behöver skaffa mig världens största lager med valium för att göra luuuugna rörelser. Både jag och Izzie gillar fart, men här måste vi först och främst träna teknik. Jag och Lotta skojade om att byta hundar, hon kunde träna fjärren med Izzie så kunde jag träna fot med hennes Tindra. Hade nog varit ett rätt intressant byte, men jag tror att jag hade saknat Izzie alldeles för mycket för att fixa det. Vi tränade även på stegförflyttningarna där vi fick lite goda råd om hur jag skulle röra mig, och då blev det genast så mycket lättare för Izzie att fatta vad jag ville. Jag testade även att köra apporteringsdirigeringen, den fungerade fint med tanke på att det var 1,5 år sen vi nog körde den sist. Otroligt vad mycket de minns!
det gäller att hålla tungan rätt i mun vid stegförflyttningarna!
Med Åsa diskuterade jag hur jag skulle lägga upp strategin för att få ett snyggt ställande, kom fram till att jag skulle träna in henne på hur man rundar en ryggsäck för att sen där lägga in ställandet i denna skickning. Denna övning tyckte Izzie var väldigt rolig och verkade fatta den hyfsat bra på ett repetitioner. Sen fick jag bra tips på hur jag kan förbättra Izzies gripande vid apporteringen och indirekt även träna på tillbakagången där. Har inte hunnit köra det ännu, men hoppas på att kunna prova detta mer inom det snaraste.
runda ryggsäcken är roligt!
Som en sista övning denna helg kedjades tre moment ihop, vi fick själva välja vilka. Jag valde fritt följ, inkallning och hopp-apport. De första två momenten fungerar finfint och hon höll ihop bra. Men vid hopp-apportering så ville hon inte utan sprang runt hindret istället. Här skulle jag bara ignorerat det hela, kört ett par steg till och sen avslutat. Men så klok var jag inte utan körde momentet ett par gånger till, men man lär väl sig av sina misstag. Hoppas jag!
Tack alla som var med för en härlig helg! Det var en riktigt härlig stämning denna givande helg, tyckte jag. Såg många duktiga hundar som jag hoppas att få se mer av i framtiden. Tack även till Lotta och Åsa för alla goda råd, har fått många nya idéer nu och hoppas på att få mer goda råd i framtiden. Ett speciellt tack till bästa Katja som inte bara fixade denna helg utan lät mig även komma och våldgästa, tack!!
Ps. Massor av bilder togs denna helg, de hoppas jag att kunna lägga ut så småningom. Fotograf till bilderna ovan är Katja.
sen Millie fick denna olyckliga krock med ett däck på en agilitytävling har jag fått lära mig mycket om rehab/friskvård. det har varit bra att få lära sig en hel del. det hade givetvis varit trevligare om det hade varit andra omständigheter än en fruktansvärd olycka som gjorde att man började uppsöka rehab. vi har provat mängder med olika saker och ställe att gå till. ett tag åkte vi elva mil enkel resa för att gå i ett vattenlöpband varannan vecka. helt galet när man tänker efter, men vad gör man inte för sina kära vänner. den eminenta Anna som behandlar våra hundar regelbunden behandling.
Millie får behandling
Millie är med tanke på sina skador från agilitytävling och följdskador som har kommit efter det den som behandlas mest. en gång i veckan får Millie laserbehandling och sen lite massage på det. detta brukar göra underverk på henne. Penny och Izzie gås regelbundet igenom för att stoppa ev början till skador och behövs det någon extra behandling för de har tex stukat sig, får de givetvis det. jag är av uppfattningen att det är bättre att förebygga, än behandla när det blir skador.
Izzie gås igenom av AnnaMillie får laserbehandling
någon gång per år besöker vi även en kiropraktor som kollar igenom dem. jag tycker det är ett bra massage/laser och kiropraktik kompletterar varandra väldigt bra.
