att man ska friskvårda sin gamla hund, ja även unga hund, vet jag. ändå faller det lite i glömska, väldigt dumt. fick mig en bra påminnelse när jag läste detta inlägg och genast fick Penny och Izzie köra lite sådana här övningar.

Lite om vardagslivet hos Millieville
att man ska friskvårda sin gamla hund, ja även unga hund, vet jag. ändå faller det lite i glömska, väldigt dumt. fick mig en bra påminnelse när jag läste detta inlägg och genast fick Penny och Izzie köra lite sådana här övningar.
Kommer att skriva mer om 2014 så fort jag bara får lite tid över. Åter tillbaks på jobbet och har svårt att hitta tid för att blogga, måste jobba mer på denna punkt. Gjorde en liten "annons" till facebook över året som har gått, det blev ett ganska trevligt år! 🙂
Av utrymmesskäl togs inte stamtavlenamn och titlar med, men de finns på min hemsida. Kika där ifall ni undrar över något, eller fråga här så svarar jag.
Är det svårt att läsa texen, klicka på bilden 🙂
ja, det sägs ju det. man ska aldrig upphöra att förvånas. en sak som Penny verkligen har hatar är att klippa klorna. hon accepterar att jag klipper klorna, men tycker allt annat om det. normalt sett brukar jag klippa hennes klor först, eftersom jag upplever att hon har blivit mer negativt stressad om jag har klippt Izzies klor först. Izzie bryr sig inte alls om kloklippningen utan brukar ligga bredvid mig när jag klipper Pennys klor, lite enklare där om jag säger så...
idag bröt jag mot regeln med turordningen. tänkte jag tar Izzie för hundpromenaden och Penny efter. gissa om jag blev förvånad att Penny hoppade upp i sängen och la sig efter jag var klar med Izzie. blev så glad över detta att jag hämtade det största grisörat som vi har hemma, det är stort kan jag lova - Penny har nog tuggat på det i tio minuter och är fortfarande inte klar. nåväl, tillbaks till klippningen. jag la grisörat bredvid Pennys huvud så hon kunde se belöningen och klippte sen klorna. därefter fick hon grisörat och ligger som sagt var än och tuggar på sitt. Izzie fick naturligtvis också ett grisöra, en modell mindre. hon är nu klar och väntar på att Penny ska bli klar med sitt öra så vi kan gå vår promenad.
Igår blev det återigen lite träning, hade inte hunnit träna mellan dessa två pass så det var samma saker som det blev fel på även detta pass. Det var dock nyttig för Izzie att köra med ytterligare störningsträning, hon fixade det finfint. Penny fick även köra lite heelwork. Idag har vi kört två mindre pass, hittade förhoppningsvis ett par nycklar som ska ge resultat på morgondagens träning.
Här är lite bilder från gårdagens träningspass, hovfotograf är Sven.
På vägen hem var det en helt underbar stor fullmåne, kunde förståss inte låta bli att ta en bild på den.
något som gör mig extra glad är när jag ser Penny och Izzie leker ihop. här är en liten filmsnutt, tagen för ett par dagar sen.
Penny hävdar det bestämdaste att hon minsann inte alls är speciellt gammal utan behöver träna ordentligt och hänga med på alla långrundor, därmed basta! Visst är hon betydligt bättre i kroppen nu efter den skada som hon fick för ca 1,5 år sen. Jag själv är nog väldigt rädd för att överanstränga henne, helt onödiga tankar enligt Penny. Efter ha pratat med Eva som behandlade Penny igår, fattade jag mod till mig... Sagt och gjort, Penny fick hänga med på långrundan idag, som var på ca en timme.
Vi skulle gå runda som vi har gått många gånger innan, men vi hamnade helt fel! Det var bara att chansa och gå, förhoppningsvis skulle vi komma fram utan allt för många villospår.
Ett tag trodde vi att vi hade hittat en stig, men efter ett tag insåg vi att det var bara en vag förhoppning...
Efter lite virrvarr kom vi fram till hagen, som i sin tur ledde till bilen. Det började nu märkas att Penny var lite trött, hon gick med bestämda steg mot bilen. Fanns absolut ingen tid för tex ta bilder, siktet var inställt! På vägen hem hade vi en trött, men mycket nöjd Penny i bilen! 🙂
Med tanke på de varningar som har kommit från SMHI valde jag idag att åka till stranden och gå en runda där i blåsten. Alldeles underbart var det att ha stranden för sig. Penny och Izzie plaskade omkring i vattenbrynet, medan man hörde havets upproriska vågor. Själv kunde jag inte släppa blicken från de fina ljusstrålar som lyckades tränga igenom de mörka molnen.