Gå till innehåll

Heléne Lindströms blogg följer jag ofta då hon skriver betydligt mer genomtänkta inlägg än vad jag själv gör... Idag på facebook såg jag återigen en massa klokheter från Heléne.

Allt jag kan säga är läs!!

 

Du människa!

När du tycker att jag misslyckas…

...är det inte för att jag vill göra fel. Inte heller jäklas jag med flit, och även om jag haft fingrar hade jag aldrig pekat ett åt dig. Jag är inte dum i huvudet och jag är inte obildbar, även om det känns som att du ibland tror det.

Men jag är en hund – och du är en människa. Vi tänker inte likadant. Vi ser saker från skilda perspektiv. Vi löser problem på olika sätt, och vi drivs av olika instinkter.

Jag tror att du människa är klokare än jag, och jag tror att du innerst inne vet allt det jag försöker berätta för dig. Men ibland är du alltför upptagen med dina egna tankar och din ambition att lyckas, så du glömmer lyssna på mig.

Jag försöker berätta något för dig, men du ser inte vad jag menar. Jag ber dig förklara så att jag förstår, men du tycker jag borde ha förstått för länge sedan…

Nästa gång jag misslyckas med något du tycker jag borde kunna, stanna då upp lite och fundera, du människa. Fundera över om du kan förklara på något annat sätt. Eller kanske motivera mig ännu mer, så att glömmer alla dofter på marken som ger mig massa olika budskap.

Kanske kan du stötta mig lite mera när jag tycker hunden bredvid känns farlig. Eller hjälpa mig att förstå att människan som står och stirrar på mig med granskande blick inte vill något ont.

Jag älskar dig och litar på dig. Jag lägger hela mitt liv i dina händer. Och det enda jag önskar är att du ska förstå mig och älska mig tillbaka. Även när jag misslyckas.

millie_huvud
Millie <3

För ett tag sen blev det en ytterst oplanerad fredagstripp till Ale stenar. Direkt efter jobbet åkte vi dit och hade en mindre liten picnic. Rätt mysigt. Tyvärr var det lite dimmigt och det gick inte att se så långt bort i horisonten, men det vara härligt där ändå!

Ale stenar
Ale stenar
Izzie och Penny vid Ale stenar
Izzie och Penny vid Ale stenar
Ale stenar
Ale stenar

Gick till kanten för att kika ut över havet. Hux flux var Penny borta, bara Izzie var hos mig. Jag tittade ut över "stupet" bland de små kullarna för att se om hon hade trillat och slagit sig. Ingen Penny syntes. Nu började tankarna komma om hon hade trillat och brutit nacken! Oron steg. Helt plötsligt fick jag för mig att titta ned mot strandkanten. Vilken ser jag där om inte Penny. Helt ovetandes om min oro knallade hon omkring där i lugn och ro. När Izzie insåg att jag var lugn igen så sprang hon ned dit.

Ser ni hundarna?
Ser ni hundarna?
Härliga vyer!
Härliga vyer!

Det tog lite tid för mig att ta mig ned i den branta backen, tack och lov att det fanns fårstängsel att hålla sig i. Väl nere på stranden så blev det en härlig promenad tillbaks till bilen.

Izzie
Izzie
Penny och jag gick på kullen
Penny och jag gick på kullen
Penny
Penny
Izzie tog strandvägen
Izzie tog strandvägen
En praktisk "hundlucka" var uppsatt vid stängslet
En praktisk "hundlucka" var uppsatt vid stängslet
Kullarna
Kullarna
Badgalningarna!
Badgalningarna!
Izzie bara älskar havet!
Izzie bara älskar havet!
Nästan tillbaks vid bilen nu
Nästan tillbaks vid bilen nu
Finfint att kunna svalka sig
Finfint att kunna svalka sig

 

1

Denna nya tablett mot fästingar har funnits nu detta år i Sverige, många är supernöjda. Jag är däremot lite mesig och vågar inte använda nya läkemedel precis när de har kommit ut på marknaden. Det som har sagts emot på denna punkt är att detta medel har funnits på marknaden ute i Europa länge. Läste på en grupp nu på facebook där diskussioner om detta förs. En medlem i denna diskussionsgrupp la ut en länk till de vetenskapliga rapporter som har gjorts om detta läkemedel, samtliga dessa är publicerade 2014! Den 11/02/2014 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Bravecto som gäller i hela EU. Medlet har alltså bara funnits allmänt tillgängligt i Europa i ca 8 månader.

Efter ha läst allt detta blev jag åtminstone övertygad om att vänta ett bra tag till med att testa detta medel.

Ikväll är det nio år sen jag fick säga farväl till min underbara Chess. Min första beardis som jag gjorde hur mycket misstag som helst med, Chess var förlåtande och visa mig istället hur man istället kunde. Så många underbara minnen Chess gav mig, inte bara på tävlingsbanan (hon vann U-SM, blev SE LCH & DK LCH mm) utan framförallt så mycket som hon lärde mig om livet. Det var med henne jag växte upp, på många sätt och plan. Det var med henne som jag lärde mig grunderna i hundträning (redan på denna tid så tränade man positivt och lite operant). Det var med henne som jag flyttade hemifrån. Det var med henne jag lärde mig om föreningslivet. Det var med henne som jag fick uppleva tävlingsvärlden. Det var med henne som jag fick lära känna underbara vänner, ett par av dessa har jag fortfarande kontakt med och vi tränar ihop då och då.

Jag kommer aldrig glömma denna höstkväll då jag fick säga farväl till henne. Hon hade fram till en kort tid innan denna dag varit kärnfrisk och följde med på promenader på över en timme in i det sista. Denna dag sa Chess till mig att nu måste du och jag går skilda vägar, det är dags att säga hejdå. Jag trodde jag skulle gå itu, hur skulle jag överleva utan min Chess? Det tog oerhört lång tid innan jag kunde prata om henne, det gjorde helt enkelt för ont. Saknaden var så stor, likaså smärtan. Idag finns saknaden fortfarande, det kommer den alltid att göra.

Jag är bara så tacksam för allt hon lärde mig och allt hon gav mig. TACK CHESS!! Vi ses på andra sidan.

Chess 14 år gammal
Chess 14 år gammal

ps. Självfallet går det inte att sammanfatta ett liv på över femton år på några rader. Att jag ens försökte...

den senaste tiden har det varit knökfullt med saker som ska fixas/göras. nu hoppas jag att det ska börja lätta, denna helgen har jag tänkt bocka av en del saker på min att göra-lista. ska bli skönt.

Izzie har dessvärre rusat in i Penny och gett henne en liten låsning i ryggen, fick åka till vår underbara kiropraktor och fixa till det. när vi var där tyckte Izzie, i vanlig ordning, att det var alldeles för lite uppmärksamhet på henne och hoppade upp på bordet för att bli undersökt. hon blev kollad, men allt var bara bra. det gillades förståss av Izzie som glatt tog emot lite "undersökningsgodis" med god aptit!

det var fyra långa och tråkiga vilodagar för Pennys del, men nu är det äntligen över. då Penny inte gillar att vara hemma själv, hon accepterar det men tycker det är skittrist, så fick Izzie lite extra mycket träning. direkt efter varje promenad. gissa vad som nu är befäst och ett måste enligt fröken I... i och med att det har blivit en del träningspass har jag delat upp passen mer per område; fotträning, z-träning, konmomenten  och apporteringsmomenten är någon av de uppdelningar som har gjort. sen har det förstås varit vanliga pass med där det blandas. för att få lite variation på träningen åkte vi någon dag till skogen och körde lite dummiesträningen till Izzies stora glädje!

att köra lite mer ensidiga pass tycker jag har gett mer förståelse bland vissa moment, vi har kunnat nöta lite mer utan att det ska ta så mycket träningstid. idag hade vi ett apporteringspass. vi tränade på metallapportering, träapportering, apporteringsdirigering och vittringsapportering. detta på ca 15 min. nu för tiden försöker jag begränsa träningspasstiden så vi inte blir helt slutkörda. allt gick bra, speciellt glad är jag för att hon är glad i metallen igen (hon blev lite konstig med den i samband med löpet) och att app dirigeringen tog ett steg framåt.

summa summarum känns det som med dessa mindre träningspass som kommer ofta, oftast två gånger per dag, har det gjorts mer framsteg än vanlig träning och det är bra att passen inte blir för långa heller. ska försöka fortsätta så här. om inte så kommer nog Izzie påminna mig om det.