jag har den senaste tiden stört mig på Izzies tofsar, att de inte är riktigt som jag har tänkt mig. ofta blir det så att något hår stör hennes syn (iaf tror jag det). sagt och gjort igår, söndags, så satte jag upp en massa minitofsar som bildade en stor tofs utan att någon päls hängde ned framför ögonen. åkte sen till Svedala för att träna lite. jisses vad bra det gick. började med sittande i grupp med en styck laddad Izzie, hon satt så stilla så stilla. vred huvudet någon gång mot motorvägen, men det tycker jag är helt ok eftersom hon var lugn och inte rörde tassarna. tidigare i veckan har jag tränat två gånger med bästa Linda och tränat rutan med mer glädje för att se om jag kunde få tillbaks min gamla Izzie där, det gav ett så snabbt och positivt resultat att jag knappt kan tro att det är sant. Tack Linda för alla braiga tips!! sen tyckte jag det var dags att jobba lite på ingångarna, inte bara belöna för fart som jag har gjort under en längre tid. sittandet under marsch var det alldeles för länge sen vi gjorde, vilket märktes. detta moment har vi tyvärr tappat, men jag hoppas att hon snart ska minnas vad det går ut på igen med lite grundövningar.
körde även vittringen då med fokus på att öka hennes trygghetskänsla på tillbakavägen, har precis börjat att träna henne på att komma. mängdtränade detta då eftersom detta är nytt och hon behöver få göra detta många gånger för att förstå vad jag vill. fina sorteringsarbeten och jag såg att tryggheten börjar komma. ska kanske tillägga att hon inte har varit rädd eller så, men blev lite osäker då jag drog ned på berömmet. en av mina huvudsakliga tankar vad det gäller träningen är att Izzie ska känna glädje och trygghet i det som vi gör.
Penny fick köra lite lydnad med. Vittring, rutan och zätat. Hade aldrig någonsin kört zätat med henne, men hon utförde alla positioner rätt, kanske inte med värsta precisionen. Det kan jag inte heller begära av henne då vi inte har kört detta moment någonsin, än mindre tränat lydnad på flera år. Kände mig väldigt nöjd med dagens lydnadsträning.
efter lydnadsträningen åkte jag till skogen och la varsitt spår till dem, inga avancerade utan mer som lite rolig extra träning där apporterna bestod av leksaker. efter spåren var lagda hann jag inte mer än släppa ut dem ur bilen för att rasta dem förrän Izzie som skjuten ur en kanon tog upp Pennys spåra. galna, underbara Izzie!! <3 all lydnad var som bortblåst när hon spårade, inte hörde hon att jag kallade för full hals på henne. till slut lyckades jag få stopp på henne, med sig in hade hon en dummies som var första apporten på det spåret... nåväl, Penny är inte så glad för apporter; de är ok, men inte mer än så, hon hade nog inga invändningar mot detta.
spåren gick bra, både Penny och Izzie spårade fint och tyckte det var störtkul! får nog helt enkelt spåra lite med dem i fortsättningen med, det är alltid roligt göra något som det inte ställs en massa krav på precision och teknik.
väl hemma var hundarna rätt trötta, men nöjda efter en eftermiddag full av aktiviteter.