Att vi med vårt kroppsspråk ger signaler till våra hundar är inget nytt. Men hur ofta tänker vi på hur vi styr vår kropp och omedvetet skickar ut olika signaler till våra kära fyrbenta? Hundarna är fenomenala på att läsa oss, det har de tränat på sedan de domesticerades. Bara genom att tänka en negativ tanke sänder vi, utan att veta om det, olika signaler till vår hund. Under ett träningspass testade jag på min yngre hund att bara ändra ansiktsuttrycket medvetet ändrades säkerligen mitt kroppsspråk rejält. Min yngre hund Lilly är 1½ år gammal och har i ärlighetens namn inte fått massor av träningstid då hon står/stått i skuggan av sin mamma Izzie. Det har borde för- och nackdelar av att stå i skuggan av en annan hund, mina tankar kring detta får jag nog ta i ett annat blogginlägg.
När jag tränade fot med Lilly provade jag att ha olika ansiktsuttryck för att se om det gav någon skillnad. Att det blev en skillnad, det kan jag lova! Genom att se lite sammanbiten ut, som man gärna gör på tävling, gjorde Lilly en aning osäker. Såg jag fortsatt sammanbiten ut tyckte hon att jag var för konstig i förhållande till hur jag brukar vara. Hade jag däremot ett leende på läpparna, följde hon med glatt och villigt. Att hon inte enbart gick på mitt ansiktsuttryck utan även mitt kroppsspråk är jag övertygad om eftersom jag hade en stor täckjacka på mig och det var svårt att se hela mitt ansiktet. Min slutsats av detta är att beroende på vilket ansiktsuttryck (och sinneslag) jag har ändrar även mitt kroppsspråk. Hundarna är expert på att läsa oss på nanosekunder. När jag ska tävla med mina hundar ska jag försöka ha ett leende på läpparna då de går bättre och mer avslappnat i sin position då.
So true <3