Gå till innehåll

Efter ett mycket intensivt år för Izzie och mig, det tar på krafterna att tävla aktivt i fyra grenar, så har vi nu träningsvila sedan en tid tillbaks. Rätt välbehövligt för oss båda två. Även om det känns pinsamt, ska jag vara ärlig och erkänna att jag kan inte minnas när vi hade en sån planerad träningsvila/paus. Trots att jag är dålig på det, tror jag att det är bra för hundarna att ha pauser så de hinner återhämta sig framförallt mentalt. Jag försöker vara duktig med att ha en dag i veckan, året runt,då det blir mindre promenader för att kroppen ska hinna återhämta sig fysiskt.

Lilly tränas fortfarande då hon behöver en massa grundträning, men det blir inte samma höga träningsfrekvens. Penny är ju sedan tidigare pensionär, men får träna lite då och då till "husbehov". Detta är hon fullt nöjd med, jag ser att denna lilla träning är bra för hennes välbefinnande. Efter ha tränat hela sitt liv så behöver de känna sig duktiga även som pensionärer.

Det märks att Izzie tycker det är lite tråkigt av att mest bara gå promenader. Å andra sidan är det fullt förståeligt när man går från en träningsdos på rejäl träning varannan dag till ingenting. Vi pillar lite på ett par mindre saker inomhus inom freestyle/heelwork i vardagsrummet någon kväll i veckan. Jag måste erkänna att det känns väldigt skönt att slippa peta och tänka tävling. För att råda lite bot mot den tristess som Izzie tycker råder beslöt jag mig för att låta henne apportera några dummies. Apportera dummies har Izzie alltid älskat, jag har inte heller några andra krav än att hon ska leta upp dummyn och sen komma med den in till mig. För oss är det inga direkta krav i denna träning utan mer ett springpass. Gissa om Izzie, men även Penny och Lilly, var glada när de upptäckte att vi hade åkt till skogen idag. Glädjen blev inte desto mindre när de förstod att dummiesarna var med oss.

Tre förväntansfulla tjejer som tycker mobilen ska ned i fick och vi ska börja gå istället!
Tre förväntansfulla tjejer som tycker mobilen ska ned i fick och vi ska börja gå istället!
De tre bästa tjejerna!!
De tre bästa tjejerna!!
Izzie
Izzie
Lilly
Lilly
Penny
Penny

 

Här är ett litet klipp på Izzie från idag

Penny ville inte vara sämre, dock blev det kortare sträckor och fumliga fingrar som gjorde att bara en liten del kom med i detta klipp (Jag föredrar att inte filma när jag tränar så kan jag lägga full fokus på min hund). Lilly fick med köra några skick, men då jag ville ha full fokus där så blev det helt enkelt ingen film.

 

 

den senaste tiden har det varit knökfullt med saker som ska fixas/göras. nu hoppas jag att det ska börja lätta, denna helgen har jag tänkt bocka av en del saker på min att göra-lista. ska bli skönt.

Izzie har dessvärre rusat in i Penny och gett henne en liten låsning i ryggen, fick åka till vår underbara kiropraktor och fixa till det. när vi var där tyckte Izzie, i vanlig ordning, att det var alldeles för lite uppmärksamhet på henne och hoppade upp på bordet för att bli undersökt. hon blev kollad, men allt var bara bra. det gillades förståss av Izzie som glatt tog emot lite "undersökningsgodis" med god aptit!

det var fyra långa och tråkiga vilodagar för Pennys del, men nu är det äntligen över. då Penny inte gillar att vara hemma själv, hon accepterar det men tycker det är skittrist, så fick Izzie lite extra mycket träning. direkt efter varje promenad. gissa vad som nu är befäst och ett måste enligt fröken I... i och med att det har blivit en del träningspass har jag delat upp passen mer per område; fotträning, z-träning, konmomenten  och apporteringsmomenten är någon av de uppdelningar som har gjort. sen har det förstås varit vanliga pass med där det blandas. för att få lite variation på träningen åkte vi någon dag till skogen och körde lite dummiesträningen till Izzies stora glädje!

att köra lite mer ensidiga pass tycker jag har gett mer förståelse bland vissa moment, vi har kunnat nöta lite mer utan att det ska ta så mycket träningstid. idag hade vi ett apporteringspass. vi tränade på metallapportering, träapportering, apporteringsdirigering och vittringsapportering. detta på ca 15 min. nu för tiden försöker jag begränsa träningspasstiden så vi inte blir helt slutkörda. allt gick bra, speciellt glad är jag för att hon är glad i metallen igen (hon blev lite konstig med den i samband med löpet) och att app dirigeringen tog ett steg framåt.

summa summarum känns det som med dessa mindre träningspass som kommer ofta, oftast två gånger per dag, har det gjorts mer framsteg än vanlig träning och det är bra att passen inte blir för långa heller. ska försöka fortsätta så här. om inte så kommer nog Izzie påminna mig om det.

2

då det var så underbart väder passade jag på mig att ta med mig kameran på eftermiddagsturen... här är några bilder från denna promenad.

Izzie
Izzie
Lurig Penny
Lurig Penny
Penny
Penny
Izzie
Izzie
Izzie vid den gamla ladan
Izzie vid den gamla ladan
Penny
Penny
Penny peng
Penny peng
Izzie på väg mot nya äventyr!
Izzie på väg mot nya äventyr!
Penny
Penny
Izzie
Izzie
härligt ljus var det idag!
härligt ljus var det idag!
Penny på språng
Penny på språng
Glad Penny
Glad Penny
Izzie hämtar en dummy
Izzie hämtar en dummy
fina träningsväskan som vanns i början på 90-talet med Chess :)
fina träningsväskan som vanns i början på 90-talet med Chess 🙂

8

tränade alldeles för mycket igår, måste komma ihåg att ställa klockan så det inte blir sådana här maratonpass. i början av träningen gick det bra, men sen blev det bara skit. för att inte gräva djupare i det kan jag helt enkelt säga att detta är en sån träning som jag tänker göra allt för att glömma. idag var jag och hundarna iväg på en liten runda, sen tänkte jag att jag måste göra köra lite träning (allt för att glömma gårdagen). la upp det helt annorlunda, hade först tänkt köra uppletande men det blev dummiesträningen istället.

Izzie rotade i vanlig ordning i träningsryggsäcken efter en leksak som hon gillade, som vanligt fanns det många alternativ att välja på. hon är så söt där när hon står med huvud djupt ner i ryggsäcken. hon tog upp lite favoriter och verkade vara nöjd. ännu nöjdare blev hon när hon såg att jag "trollade fram" (läs: plockade upp från ett annat fack) en dummy, då blev hon själaglad; hoppade och studsade efter denna. då jag var själv så fick jag även agera (urusel) kastare. dummyn flög upp, fastnade tack och lov inte någonstans, och damp sen ned. tillbaks till Izzie och skickade henne. hon for ut som en kanonkula och plockade upp den med ett snabbt gripande, full fart hem och avlämnade den fint i fotposition. jag blev så himla glad att gårdagen inte alls satt i. glädjen hos både mig och Izzie visste inga gränser. tror vi busade med dummysen i minst fem minuter. sen blev det två skick till. därefter avslutades träning, försökte vara förståndig och sluta i tid. vi båda var glada, nöjda och lyckliga, så himla skönt.

Izzie med sin älskade dummies
Izzie med sin älskade dummy

Snöig golfbana
Vintrig golfbana

Idag åkte vi ut till golfbanan för att gå dagens långrunda. Med tanke på att Izzie har varit lite rastlös på sistone då jag har varit sjuk och det inte har blivit ordentligt med varken motion eller träning så tog jag med mig lite tygpåsar (dummies) för att kunna köra lite träning efter promenaden. Vi pulsade i snön bland skidåkare och lite tungsnö i ungefär en timme, efter det gick vi till bilen och hämtade dummiesarna.

När Izzie såg att påsarna kom fram visste hon inte riktigt vad hon skulle ta till sig, så glad så glad hon blev! Vid denna "jaktträning" som vi bedriver har vi inga som helst ambitioner att tävla utan vi tränar detta mer för att både jag och Izzie tycker det är väldigt roligt. Ska väl erkänna att det är skönt att ha något att träna utan att behöva vara petig med detaljerna. Först kördes enkelmarkeringar, var länge sen vi tränade detta - kanske ett halvår sen, sen ett par dubbelmarkeringar och slutligen linjetag. Izzie bara älskar detta och gav järnet hela tiden, så underbart att se. Jag försökte förstärka gripande, till lydnadsapporteringen, då vi ändå tränade apportering. Det känns som Izzie bromsar in först precis när hon är vid apporten/tygpåsen. Med tanke på den hastighet som hon kommer i hamnar hon varenda gång bakom apporten som hon ska ta, vet inte om jag ska träna in det eller bara hoppas på att det försvinner av sig själv. Nåja, det är ett kärt bekymmer iaf. Izzie gjorde sitt ytterst här och gick in för det med hull och år, så mycket mer än så kan jag inte begära av henne.

Nu ligger hon nöjd och belåten och vilar här hemma och verkar hyfsat nöjd med dagen. Men det är ju klart, det kunde ju bli lite träning ikväll om Izzie får bestämma...

image
Nöjd Izzie!