läste Maria Brandels blogginlägg om hur lite vi hundtränare arbetar med oss själv, styrkor som svagheter. visst är det så, det är så mycket enklare att se hundens styrkor och vad som behöver förbättras och ingenting görs med mig själv. som jag skulle vara sådär himla perfekt som människa och hundtränare i synnerhet... nja, måste väl erkänna att jag precis som alla andra har mina brister, men även fördelar så klart.
ska helt klart ta och tänka igenom vad jag behöver arbeta med mig själv så vi kan förbättra oss på träning såväl som träning.
igår kväll skulle jag ha tränat med Linda, men jag blev så fasligt trött att jag inte orkade och fick lämna återbud. nu i eftermiddags kände jag mig piggare och begav mig iväg till en gräsmatta nära ett dagis för lite träning. tänkte jag skulle inte köra så mycket, men det är ju svårt att stoppa när man väl sätter igång träningen. 🙂
jag började träningen direkt med att rutskick. en liten båge på vägen ut till rutan, fint tempo, snyggt stannade och ett bra läggande långt bak i rutan gav en finfin start på träningen! var så jäkla nöjd att jag beslöt mig för att inte köra rutan mer. är det tävling så gör man det bara en gång, då behöver man inte alltid göra samma sak sjuttioelva gånger på träning. sen körde vi tempoträning på apportering, positiv härlig attityd. andra repetitionen här körde jag utan någon som helst förstärkning och Izzie höll tempot finfint. nu ska vi även bara försöka jobba in avslutet med.
vittringen gick bra, speciellt sista och andra skicket. sen körde vi lite fot, där får det nog slipas lite på bakdelskontrollen. fjärren gjorde vi med för första gången på länge, fick ett steg fram på ligg->stå det andra gick fint. avslutade träningen med lite sitt kvar där vi tränar på att sitta alldeles stilla, Lindas tips från sist vi tränade verkar ge bra resultat. jobbar vidare på det. kör bara korta stunder och inte så långt avstånd.
summa summarum; en finfin träning, känslan på topp. fick lite kvitto på saker som vi har tränat på att det går åt rätt och påminnelse på att sätta igång att träna det som vi inte har tränat på sistone.
det nya året har inneburit ett par träningspass, vi har jobbat på lite olika detaljer och tycker mig nu se lite förbättringar på de saker som jag har valt att fokusera på. det känns skönt. nu när jag träna med bästa Linda sist hittades ytterligare detaljer vid tex stegförflyttningarna som måste tas tag i. för ca två veckor sen träffades ett beardisgäng i Blekinge och vi körde värsta störningsträningen, allt gjordes med glimten i ögat och det var så himla festligt. tror vi skrattade oss igenom alla träningspass. i helgen som gick träffade vi Linda med sin beardis Tilde och körde igenom en del moment. då gjorde Izzie en riktig superruta; med dålig sikt sprang hon rakt in i rutan i högt tempo på ett långt avstånd. så himla nöjd!
nu ikväll har vi jobbat på stegförflyttningarna igen, krävs nog en hel del jobb att få dem klara!