I eftermiddags när jag var ute och gick långrundan med hundarna kom jag på mig själv att jag nog måste ha mediterat en bra stund, för jag hade ingen aning om hur jag hade kommit dit där jag befann mig. Det var inte så att jag trodde att jag var vilse, utan jag hade nog bara gått utan att riktigt notera hur jag gick. Med andra ord, det var riktigt avkopplande att bara gå och inte tänka på en massa saker som hade hänt eller behövde lösas.

Inte märkte jag heller att kylan bet i kinden. I början av promenaden hörde jag hur r vinden tog i så träden sjöng för mig i skogen, men även detta "försvann". Jag kände bara frid, lugn och ro.  Jag vet inte hur länge sedan jag hade denna känsla, men det var en härlig bra känsla. Får hoppas att jag upplever snart igen en meditativ promenad.

Några bilder på hundarna hann jag dock med att ta 🙂

Lilly
Lilly & Izzie
Izzie & Lilly

Det var idag över tre månader sen jag fotograferade med min "riktiga" kamera. När jag körde hem från jobbet idag, slutade tidigt, såg jag all vacker rimfrost och fick inspiration att fotografera igen. Sån härlig känsla, då den inte riktigt har infunnit sig på länge. Det var nästan som meditation att gå med kameran runt halsen och ta lite bilder. Här är ett axplock av dagens bilder:

Izzie & Lilly i solnedgången
Lilly
Lilly och Izzie i ljungen
På promenad
Lilly
Izzie
Härliga färger med dessa äpplen och lite lek med skärpedjupet.
Izzie med sin fina pinne
Izzie  med sin fina pinne
Izzie med sin fina pinne
Balanstränng för Izzie och Lilly
Izzie
Lilly
Härlig rimfrost!

Nu äntligen har jag fått tid att redigera bilder, och återhämta mig, från vår tur på Hanö. Det var en härlig dag och fin natur där, även om vi fick lite väl mycket dramatik i slutet av dagen. 😉

Bönsäcken
Xie vid bönsäcken
Vid Bönsäcken
Izzie
Lilly
Gänget!
Izzie (med en obligatorisk pinne i munnen) & Xie
Xie & Lilly
Xie & Lilly
Lilly
Grav vid engelska kyrkogården

Engelska kyrkogården
På väg mot fyren
Xie
Fyren
Spaning av beardisarna, Xie håller koll på sin matte!
Xie
Gänget!
Lilly
Lilly
Fifty shades of grey eller Lilly
Fifty shades of grey eller Lilly
På väg mot grotten
Madde, Izzie & Xie i grottan
Xie
På väg mot nya äventyr
"Stigen"
Fifty shades of grey eller Lilly
Izzie
Konstverk eller överväxt båt?

Igår var jag och min kompis Madde och hennes härliga terv Xie i Degebergatrakten där vi besökte ett av Skånes tre vattenfall, Forsakarsravinen. Det var roligt att se detta vattenfall, alltid lika mäktigt att njuta av naturens under. Under promenaden såg jag även en lövgroda.

När denna promenad och fotosession var över, körde vi en kort bit till Degeberga backar. Degeberga backar användes vid inspelningen av Bröderna Lejonhjärta. Jag förstår varför, det är så fint där. Nästan för fint för att vara sant. Ingen bild kan tyvärr återspegla dess riktiga skönhet. Vi njöt av utsticken och åt vår matsäck. Jag hade med mig torkad lever till hundarna, det var populärt. Så pass populärt att jag fick "inbrott" i min jackficka... hihi... Brukar alltid säga att man ska vara företagsam, och det vidhåller jag än idag även om jag har lite mindre lever här hemma... 😉

Här är en mängd bilder, skulle kanske ha rensat än mer. När ni ser alla bilder får ni tänka på att det var över 200 bilder från denna dag...

Igår var det en underbar vårdag och det kändes som våren var i luften. Sent igår kväll kom ovädret Doris hit och vi fick massor av snö. Hundarna verkar inte bry sig det minsta utan lekte glatt i snön. Jag får väl medge att nu när solen skiner och snön ligger vitt på marken så är det ganska mysigt, ännu mera mysigt hade varit med vår så klart!

Lite bilder från morgonrundan:

Det blev en del snö...
Lilly
Lilly
Vitt, vitt, vitt...
Alltid läge för lite bus!

1

Att vi med vårt kroppsspråk ger signaler till våra hundar är inget nytt. Men hur ofta tänker vi på hur vi styr vår kropp och omedvetet skickar ut olika signaler till våra kära fyrbenta? Hundarna är fenomenala på att läsa oss, det har de tränat på sedan de domesticerades. Bara genom att tänka en negativ tanke sänder vi, utan att veta om det, olika signaler till vår hund. Under ett träningspass testade jag på min yngre hund att bara ändra ansiktsuttrycket medvetet ändrades säkerligen mitt kroppsspråk rejält. Min yngre hund Lilly är 1½ år gammal och har i ärlighetens namn inte fått massor av träningstid då hon står/stått i skuggan av sin mamma Izzie. Det har borde för- och nackdelar av att stå i skuggan av en annan hund, mina tankar kring detta får jag nog ta i ett annat blogginlägg.

Rätt tanke och attityd

När jag tränade fot med Lilly provade jag att ha olika ansiktsuttryck för att se om det gav någon skillnad. Att det blev en skillnad, det kan jag lova! Genom att se lite sammanbiten ut, som man gärna gör på tävling, gjorde Lilly en aning osäker. Såg jag fortsatt sammanbiten ut tyckte hon att jag var för konstig i förhållande till hur jag brukar vara. Hade jag däremot ett leende på läpparna, följde hon med glatt och villigt. Att hon inte enbart gick på mitt ansiktsuttryck utan även mitt kroppsspråk är jag övertygad om eftersom jag hade en stor täckjacka på mig och det var svårt att se hela mitt ansiktet. Min slutsats av detta är att beroende på vilket ansiktsuttryck (och sinneslag) jag har ändrar även mitt kroppsspråk. Hundarna är expert på att läsa oss på nanosekunder. När jag ska tävla med mina hundar ska jag försöka ha ett leende på läpparna då de går bättre och mer avslappnat i sin position då.

Med ett leende på läpparna går det mest så mycket enklare!

Till dagens långtur har jag kameran med mig. Tur var det då Penny var verkligen på ett glatt humör. Hon sprang på som bara den och hejade på de andra när de busade:

Lilly och Izzie njöt av att få sträcka ut och busa med varandra

Även om det var molnigt passade jag på att ta lite bilder

Gänget!  Penny, Izzie och Lilly
Gänget!
Penny, Izzie och Lilly
Penny
Penny
Lilly
Lilly
Izzie eyar Lilly...
Izzie eyar Lilly...
och Lilly eyar tillbaks!
och Lilly eyar tillbaks!
Izzie
Izzie