beardis-arkiv - Sida 2 av 2 - Millieville

träning, simning & bokläsning

Linda18 juli, 201324 juli, 2013

idag var det åter dags för lite träning. jag körde en del med Izzie, fast med många pauser då det var varmt och vi tränade mitt på eftermiddagen. vittringen blev en liten aha-upplevelse. nu när jag har valt att fokusera på sorteringsarbete har jag använt samma pinne flera gånger om i hopp om att öka tydligheten i detta moment. detta har gett oss fina markeringar när hon har kommit fram till rätt pinne. inte någon tvekan eller så, precis så som jag vill ha det. idag glömde jag pinnen (the pinnen) hemma och tog två nya och la i shortsfickan. de fick i mitt tycke ligga där ett tag, tog upp den ena och körde en vittring. Izzie gick fint över alla pinnarna, men hittar inte the pinne. jag valde att bryta henne då hon gjorde ett fint sökarbete och var inte på en endaste med någon gång. hellre inte någon pinne alls än att hon chansar och kommer in med fel pinne i detta läge. jag tog sen upp den rätta pinnen och höll den i handen ett tag. sen la jag ned den bland pinnarna igen, skickade Izzie och hon hittade rätt! stor lycka. gjorde två skick, båda fungerade. sen körde jag lite annat. tog upp den andra pinnen och la ut bland pinnarna och Izzie hittade den med. nu ikväll funderar jag på om det var kanske ett bra "val" av mig att inte få mig den rätta för att kunna komma vidare i träningen. helt klart är att det behövs en hel del vittringen på den för att Izzie ska känna sig trygg och säker på vilken som är den rätta, men hellre det. vi är inte alls tävlingsklara utan tar det piano. gillar inte att stressa fram beteende, blir oftast inte bra då.

vittringen! (tagen då vi var i Kungsörshallen)

vid rutskicket märkte jag att när rutbanden ligger ute så har hon klara tendenser att stanna vid första konparet, inte önskvärt. får ta och jobba upp det. körde lite ställande som ska komma till inkallning med ställande, fick några tydliga och bra reaktioner, som jag önskade. två långa språngmarscher på det fria följet kördes med, hon höll traven och positionen fint. känner mig nöjd med henne.

med Penny körde jag lite positionsträning i heelworken, övergångar mellan positionerna. det tar sin tid då Penny gillar handtecken, men ska här gå på röstkommandona. en rolig utmaning. tyckte vissa bitar såg ut att gå mot sin lösning.

efter träningen åkte vi till närbelägen sjö med en liten brygga. Izzie och beardiskompisen Pilsner simmade i kapp för att hinna ta frisbeen. blev ett ordentligt fyspass där då de nog simmade i minst en kvart aktivt. dagens största händelser vid bryggan var då damerna Lena och Penny tog överraskande varsin liten simtur. Lena för att ta en leksak, hon som vanligtvis aldrig bryr sig om leksaker! Penny trillade med "egen" kraft av bryggan och fick simma i land. båda damerna blev nog lite chockade över detta simäventyr.

Izzie simtagen (tagen förra helgen vid våra dammar) — Izzie på väg mot sin älskade frisbee

en bra dag helt enkelt. nu ikväll har hundarna varit trött medans jag har läst ut nästkusins bok under regnbågen, en väldigt läsvärd bok som jag verkligen kan rekommendera! en sann berättelse om en historia man knappt kan tro är sann. läs den, vettja!

Beardisträning 4

Linda21 februari, 201321 februari, 20134 kommentarer

Idag var det åter dags att träffa Marlene och Tina och ha lite beardisträning. Vi hade tänkt först vara utomhus, men då det aldrig verkar sluta snöa testade jag att ringa och kolla om hallen i Bräkne-Hoby var ledig. Tur hade vi med, den var ledig precis den tiden som vi önskade. Vi kom dit i förmiddags och mötte upp hon som var ansvarig för hallen. Efter lite rundvisning bar vi in våra träningssaker, tog in hundarna och sen testade jag att gå upp på på mattan. Jisses vad mjuk och skön den var att gå på, nog den inomhusmatta som har haft den bästa stötdämpningen som jag har varit i.

Först ut var Pilsner och Marlene, de lektränade grunderna och det såg väldigt lovande ut! Ska bli spännande att få följa dem allt och se hur de utvecklas tillsammans, tror det kan bli riktigt bra.

När Pilsner började bli nöjd så var det dags för Tina och Ozzy, såg klara framsteg sen sist vi sågs - jätteskoj! Sen tror jag att vi hittade en av nycklarna till att få Ozzy lite mer mattig och mer fokuserad på uppgiften, jag hoppas att det fortsätter att gå lika bra i fortsättning som det gjorde idag. Vi pratade även om momentrutiner/förkommandon, vikten av dessa för att få hunden mer trygg och "stabil" i vad som ska komma skall.

Nu tyckte Izzie är hon hade väntat mer än länge nog och var väldigt ivrig på att få träna, ja mer än vanligt... Vi tränade lite fot, men lät stegförflyttningarna då dessa är i inlärningsstadiet och det fanns inga speglar i hallen att kolla så det gick rätt. Därför tänkte jag att det var bättre att göra andra saker än att chansa på att det var rätt.

Efter det fria följet så köra jag lite skickningar till rutan, märkte att hon gärna 1) stannade själv 2) stannade i den främre delen av rutan. Inget av detta är önskvärt så jag får ta tag i detta mer när snön har försvunnit. Till hennes försvar får jag säga att vi har knappt träna detta de sista månaderna. Positivt på denna var att hon höll ett bra tempo och saktade inte ner alls, det har hittills (man vet ju aldrig...) varit något problem. Tycker att man inte får glömma bort de bra sakerna heller, även om man ska inte förneka de dåliga. Efter rutan då hon fått upp flåset körde jag vittringen, vittringen kommer tävlingsmässigt efter fartmoment så jag vill gärna få in det på träning. Izzie fick tre skick på nära håll. Izzie gjorde ett fint sökarbete. smakade inte på någon mer än den rätta. GLAD MATTE!!!

Har hittat en av hennes gamla tärningsbollar, till Izzies stora glädje då vi tappade bort hennes favoritboll i julas.

här fick vi fart genom rutan, precis som jag vill ha 🙂

Sen var det dags för Mulle och Marlene att träna, de såg ut att ha riktigt skoj. de gjorde fina rutor och Mulle höll en fin kontakt med Marlene. Nog ett av de bästa passen som jag har sett dem göra, hoppas att detta håller i sig. Det såg även ut som rutan höll på att lösa sig.

Sist, men absolut inte minst, ut var Penny som väntat väldigt tålmodigt på sin tur. Med Penny blev det mest lattjo. Vi tränade galenmoment som passar Penny alldeles utmärkt. Hade funnits något bättre ord som tex utmärkandets utmärkt så hade jag använt detta för att beskriva hur roligt Penny tycker det är med galenmoment. Med galenmoment menar jag tex skicka igenom tunneln och därefter till rutan och en apportering från rutan eller tunnel-apport. Vi försökte oss även på hopp-rutan, det gick mindre bra. Penny var taggad till max, så himla roligt att se. Körde även ett par meter fot på höger sida. Känns som hon börjar bli stabilare och tryggare där, hoppas att det håller i sig.

Något som var intressant att se var hur apporterna studsade pga svikten i matten. Det har jag aldrig upplevt tidigare. Gäller att tänka på att låta apporten landa innan man skickar hunden för att inte riskera tandskador. Överlag var det en mycket bra hall att träna i, återkommer gärna hit igen!

Trötta och nöjda efter dagens träning rastade vi hundarna på ett fält och sen åkte vi till Karlssons och åt en god lunch. Tack Marlene och Tina för en härlig dag!! Ser framemot nästa gång!

Ett par bonusbilder på Pilsner och Ozzy när de väntar tålmodigt på deras tur.

överraskningar!

Linda28 januari, 20137 februari, 2013

Trevliga överraskningar gillas alltid och är ibland de som uppskattas mest, det där oväntade ni vet. Jag blev oerhört glad och överraskad när jag läste detta inlägg, TACK INGER!

beardisträning 4

Linda4 januari, 201324 februari, 20134 kommentarer

Vi är ett litet gäng beardisförare som brukar träffas och träna ihop när jag är i Blekinge; nämligen Marlene med sin beardisflock Leena, Mulle och Pilsner och Tina med sin härliga Ozzy. Leena tillhör skaran ivriga påhejare till de som tränar, hon ger även goda råda till hundarna när de kör fast. Mulle är mer van vid träningar och tävlingar, då han just nu tränar för en start i tvåan. Pilsner är den senaste medlemmen i denna skara och kommer i framtiden att bli en lydnadshund med, just nu består livet mest av bus och grunderna läggs för den framtida träningen. Ozzy har startat i ettan och tränar just nu för framtida starter i denna klass. Dessa tre beardiskillar gillar jag verkligen och jag hoppas att fler får upp ögonen för dessa tre musketörer!

I träningsgänget ingår även så klart även Izzie och Penny, Millie har mer samma funktion som Leena, hon är deras coach och ger dem goda råd. Gammal är ju trots allt äldst!

Först ut på planen var Ozzy som tränade fritt följ, vi jobbade på att få honom att hålla rätt position med rätt attityd. jag hoppas att vi hittade några nycklar som kan hjälpa dem framåt i träningen. En viktig sak i fritt följ, tycker jag, är att inte träna på lång sträckor utan belöning, jag belönar hellre ofta än sällan. Vet att många är tveksamma till detta och vill träna länge, men min princip ärför att få uthållighet intervalltränar man. Med Ozzy tränade vi även apportering och rutan. Även om man tävlar i ettan är det ju bra att träna inför de högre klasser. Moment som rutan tar ju lång att lära in. Roligt var det så klart att se alla fina framsteg de har gjort sen sist vi sågs!

Sen var det dags för Mulle, som fick träna på rutan, vittringen, lite fot mm. Vi la tyngdpunkten på rutan denna gång och stackars Marlene fick nog sår i öronen över alla mina (galna) idéer... Mulle visade även upp ett fint sorteringsarbete på vittringen, önskar att Izzie hade kommit lika långt i detta moment. På det år som jag har fått möjligheten att följa Mulle och Marlene har jag sett stora förändringar, mycket glädjande!

Sen var det dags för lilla Pilsners tur. Min nya favoritöl uppvisade fina egenskaper och hade vid endast ett fåtal träningspass lärt sig att söka upp targeten själv, vilket han gärna visade upp. Sen började vi, givetvis med lek som allt ska vara i denna ålder, grunden till rutan och apportens håll-fast-övning. Ska bli roligt att få följa denna lilla krabat i sin lydnadskarriär.

Därefter tog jag och tränade mina egna två. Izzie var tokladdad så hon fick vara först ut. Då vi inte hade tränat på ett tag så körde jag mest bara grundträning i form av fot och rutan. Hon höll positionen bra och jag började lite med att träna in stegförflyttningarna, har ingen riktig uttänkt strategi för det just nu utan prövar mig fram för tillfället. Fortsatte sen med att träna in konen. Vill prova en annan variant gentemor hur jag gjorde med Penny och tränar in den redan nu. Tycker mig se på många elithundar att de gärna går ned sig på konen och tänkte då att det kanske kunde vara idé att träna in den i lugn och ro för att göra motivationen att springa ut till denna kon så stor som möjligt. Provade även att köra vittringen, hon börjar komma ned i stress nu och griper inte första bästa. Har inte tränat med någon frysningsprincip utan kör godisvarianten istället. Jag hoppas att detta kan vara rätt metod för henne, kommer att köra den i fortsättningen med då hon svarar bra på det. Izzie hade en härlig attityd i vanlig ordning, inte ofta jag kan klaga på den!

Konträning med mycket fart och motivation :) — Konträning med mycket fart och motivation 🙂

Sen var det dags för Penny, som hade fått ligga och titta på när Izzie tränade, och var rejält på g. Länge sen jag såg henne så här laddad, härligt! Hon strålade av glädje när hon gick fot, tränade henne på både vänster och höger sida. Dock måste jag träna in ett mer naturligt sättande på höger sida. Förra året när vi körde vår SM-satsning i rally fanns det typ ingen tid alls att träna in detta ordentligt utan allt blev bara hastigt och lustigt. Jag känner att visa delar borde hon egentligen kunna mer grundläggande för att kunna göra bra ifrån sig och får en högre lägsta nivå. Sen körde vi för första gången på säkert ett år elitrutan. Tjohoo, vad roligt tyckte Penny och sprang så fort att jag inte hann med att stoppa henne. Härligt! Penny var definitivt dagens stora glädjeämne av mina två hundar.

Då vi fortfarande befinner oss i den mörka delen av året så är bilderna inte av den bästa kvalitén, men hellre några sådana här än inga alls. bilderna är tagna av Marlene, Tina och mig. Penny missade vi att fotografera, så där fick det bli en gammal bild på henne.