Idag träffade jag mina klubbkompisar Madde, Annika och Ille hemma i Blekinge. När man bor i Skåne är det svårt att hitta marker att träna i. Vi träffades på förmiddagen och började med att kolla igenom den skog som jag hade tänkt kunde vara lämplig att träna i.
Efter ha gått upp och ned för Ryssberget togs en välbehövlig paus för att ta en fika och hämta andan lite. Sedan efter det och en regnpaus var det dags att lägga spår. Jag hade egentligen inte tänkt köra några spår med mina och de hade följt med oss på promenaden i skogen. Men... jag blev lite sugen trots allt för det var ju ett bra tag sedan de hade spårat. Jag fick lite tips på hur jag skulle göra med Lilly då hon inte har fått någon direkt spårutbildning. Izzie la jag ett enklare spår då jag inte visste hur pigg hon var med tanke på promenaden tidigare och ett fyspass igår.
Lilly var först ut. Jag hade varit noggrann och markerat ut spårstart och en bit en på spåret samt slutet. Tanken var att gå över spåret och se om hon tog upp det. Jag hann knappt, en bit ifrån spårstarten, sela Lilly för hon började spåra. Tog spåret utan att vi hann passera det. Spårade på bra och var lite förvånad över att det var ett mycket kort spår. Nåja, det viktigaste är att hon lyckas. Av med selen och bus med leksaken, fast i ärlighetens namn var hon mer intresserad av att spåra än att leka...
Hade lagt ytterligare ett kort spår till Lilly. Efter det första spåret gick vi dit. Några meter innan spårstarten selade jag på henne igen. Hann inte visa spåret, hon tog spåret direkt själv och spårade fint. Lilly blev lika förvånad denna gång när spåret var slut. "Hallå, jag vill spåra!!" visade Lilly tydligen. Får nog helt enkelt lägga lite längre spår.
Izzie var helt på det klara vad som gällde när hon kom ut bilen. Hade inte tid att gå i min promenadtakt. Det var BRÅTTOM till spåret!! Skynda, skynda!! Selade på henne och visade spårstarten. Tjoff iväg och tjohoo vad roligt detta var, tyckte Izzie!! Izzie gillar att få belöning och det driver henne till att få belöningen så fort som möjligt, högsta växel dit till målet helt enkelt! Mycket bra i många sammanhang och jag gillar verkligen hennes resonemang här. Fast när vi kommer till spåret blir det lite väl slarvigt och hon vindar. Fick lite tips på det också, som jag ska prova.
Maddes, Annikas och Illes hundar hade varit väldigt glada i att gå skogsspår, jag fattade det som spåren hade gått bra. Härligt!
Tack för en underbar dag och för goda råd om spårningen! Hoppas att vi kan träffas fler gånger, vem kunde tro att jag blev lite sugen på att träna spår? 😀