Millieville Bearded Collies-arkiv - Sida 50 av 51 - Millieville

Lydnadsläger i Kungsör

Linda22 januari, 201310 februari, 2013

I helgen styrdes den blå blixten norrut, närmare bestämt Kungsör då vi skulle ha det årliga lydnadslägret på Hundarenan. Instruktörer detta år var Lotta Hagström och Åsa Lindberg, två underbara instruktörer som jag det varmaste kan rekommendera om man vill gå på en inspirerande lydnadskurs. Vi var tio ekipage på detta läger. de flesta hade jag nog träffat tidigare, men jag lärde känna trevliga, härliga förare med fina hundar!

Just nu håller vi på att träna in treans moment var det nog ett bra tillfälle att få lite nya tips på hur man kan träna in en del moment. På lördagsförmiddagen var det egen träning, jag och Katja tränade ihop en del då. Så himla roligt att träna tillsammans igen, vi tränade ihop i början på tvåtusentalet innan någon fick den galna idén att flytta upp till norra polcirkeln typ... Under förmiddagen la jag mest vikt på att träna vittringen, det känns som den håller på att lossna något nu, men även stegförflyttningar.

Efter lunch var det dags för Lotta och Åsa att ge en massa goda råd och tips. Jag tränade mycket på fjärren med Lotta, tror jag behöver skaffa mig världens största lager med valium för att göra luuuugna rörelser. Både jag och Izzie gillar fart, men här måste vi först och främst träna teknik. Jag och Lotta skojade om att byta hundar, hon kunde träna fjärren med Izzie så kunde jag träna fot med hennes Tindra. Hade nog varit ett rätt intressant byte, men jag tror att jag hade saknat Izzie alldeles för mycket för att fixa det. Vi tränade även på stegförflyttningarna där vi fick lite goda råd om hur jag skulle röra mig, och då blev det genast så mycket lättare för Izzie att fatta vad jag ville. Jag testade även att köra apporteringsdirigeringen, den fungerade fint med tanke på att det var 1,5 år sen vi nog körde den sist. Otroligt vad mycket de minns!

det gäller att hålla tungan rätt i mun vid stegförflyttningarna!

Med Åsa diskuterade jag hur jag skulle lägga upp strategin för att få ett snyggt ställande, kom fram till att jag skulle träna in henne på hur man rundar en ryggsäck för att sen där lägga in ställandet i denna skickning. Denna övning tyckte Izzie var väldigt rolig och verkade fatta den hyfsat bra på ett repetitioner. Sen fick jag bra tips på hur jag kan förbättra Izzies gripande vid apporteringen och indirekt även träna på tillbakagången där. Har inte hunnit köra det ännu, men hoppas på att kunna prova detta mer inom det snaraste.

Som en sista övning denna helg kedjades tre moment ihop, vi fick själva välja vilka. Jag valde fritt följ, inkallning och hopp-apport. De första två momenten fungerar finfint och hon höll ihop bra. Men vid hopp-apportering så ville hon inte utan sprang runt hindret istället. Här skulle jag bara ignorerat det hela, kört ett par steg till och sen avslutat. Men så klok var jag inte utan körde momentet ett par gånger till, men man lär väl sig av sina misstag. Hoppas jag!

Tack alla som var med för en härlig helg! Det var en riktigt härlig stämning denna givande helg, tyckte jag. Såg många duktiga hundar som jag hoppas att få se mer av i framtiden. Tack även till Lotta och Åsa för alla goda råd, har fått många nya idéer nu och hoppas på att få mer goda råd i framtiden. Ett speciellt tack till bästa Katja som inte bara fixade denna helg utan lät mig även komma och våldgästa, tack!!

Ps. Massor av bilder togs denna helg, de hoppas jag att kunna lägga ut så småningom. Fotograf till bilderna ovan är Katja.

Träningsläger

Linda19 januari, 20137 februari, 2013

Nu i helgen är vi på träningsläger i Kungsör. Känner vi är lite ringrostiga, men roligt har vi!

2012

Linda18 januari, 20137 februari, 2013

gjorde en sammanfattningen av tävlingsåret 2012, läs mer om det på hemsidan.

Friskvård/rehab 2

Linda13 januari, 20137 februari, 20132 kommentarer

sen Millie fick denna olyckliga krock med ett däck på en agilitytävling har jag fått lära mig mycket om rehab/friskvård. det har varit bra att få lära sig en hel del. det hade givetvis varit trevligare om det hade varit andra omständigheter än en fruktansvärd olycka som gjorde att man började uppsöka rehab. vi har provat mängder med olika saker och ställe att gå till. ett tag åkte vi elva mil enkel resa för att gå i ett vattenlöpband varannan vecka. helt galet när man tänker efter, men vad gör man inte för sina kära vänner. den eminenta Anna som behandlar våra hundar regelbunden behandling.

Millie är med tanke på sina skador från agilitytävling och följdskador som har kommit efter det den som behandlas mest. en gång i veckan får Millie laserbehandling och sen lite massage på det. detta brukar göra underverk på henne. Penny och Izzie gås regelbundet igenom för att stoppa ev början till skador och behövs det någon extra behandling för de har tex stukat sig, får de givetvis det. jag är av uppfattningen att det är bättre att förebygga, än behandla när det blir skador.

någon gång per år besöker vi även en kiropraktor som kollar igenom dem. jag tycker det är ett bra massage/laser och kiropraktik kompletterar varandra väldigt bra.

jag har förmånen att ha tillgång till en inomhushall under den mörka årstiden, en gång i veckan åker jag dit och tränar. naturligtvis känns det oerhört lyxligt att få vara inomhus på konstgräs när det är blött och ruggigt ute. som en ren bonus finns tre speglar så man kan få se lite grann hur det ser när man tränar från en annan vy, möcke bra! igår var jag där i vanlig ordning, fast denna gång hade jag bara Izzie med. då Kickan inte hade fått träffa Penny så mycket på sistone så tyckte vi båda att Penny kunde avstå en träning. det kommer ju alltid fler träningar.

Izzie var mer laddad än vanligt, gick med höga benluft och en ivrigt viftande svans när vi tränade fot. önskade jag hade haft någon som varit med och filmat henne kunde ha varit roligt att se. vi körde bara lite vanlig fot, måste börja träna in stegförflyttningarna då det kommer i trean. vändningarna på stället är hyfsade. tyckte mig se att hon slarvade lite på vänster-svängarna, blir till att nöta grunderna lite där.

sen tränade vi sättande under marsch. detta moment har vi precis börjat med så det är mycket testande för att se vad som fungerar bäst på henne. säger jag något ord så kastar hon sig på marken. mycket snyggt läggande om det inte var för det lilla att det var sittande under marsch som vi tränar... just nu testar jag bara att ge henne ett förkommando och sen handtecken, det är det som fungerar bäst. men helst av allt vid jag ha ett vanligt kommando på henne. nåja, får väl se hur detta slutar 🙂

sen tränade vi på ingångarna i apporteringen. syntes tydligt att detta delmoment har jag tränat alldeles för lite på. fattar egentligen inte riktigt hur hon fixade det på tävlingarna i höstas. tror dock inte att vi kan förlita oss på en sån tur till kommande tävlingar. under hösten har jag tränat på farten tillbaks då Izzie inte riktigt har förstått hur jag har velat att detta ska se ut. körde två "halva" apporteringar, dvs bara tillbakavägen, hon höll ett fint tempo in. lite överförväntan nästan. glad matte!
tränade även på ingångarna vid inkallningen, där satt den bättre än vid apportering. det gäller nog bara att träna på så tror jag att Izzie fattar vad jag menar. hon är ju ingen komplicerad hund utan vill alltid vara tillags!

efter dessa fartmoment och en taggad Izzie var jag modig (iaf enl mig själv) och körde på vittringen som kräver lugn och koncentration. när jag har kört detta moment så har jag använt köttgodis som tex köttbullar eller korv. jag var lite stressad och trött igår när jag tog påsen med godis från kylskåpet och tog en påse som såg ut som biffarna som jag stekte dagen innan. inne i hallen tyckte jag det var märkligt vad mycket fisk det luktade, men tänkte att det berodde nog på att jag hade haft dem bredvid stekpannan när jag stekte fisk till middag. väl vid vittringen började jag titta närmre på godiset. det VAR fisken, min lunch! nåväl, det var bara att köra på, fast jag tog en liten bit själv och åt med... vittringen gick super, nu kommer väl bakslagen för att jag skriver så, körde sex skickningar och bytte ut pinnen varannan gång. rätt pinne varje gång och inget smakande på de andra. frågan är ju nu om jag måste köra fisk i fortsättningen som godis eller inte...

inte riktigt dessa fiskar stektes till lunch, men sådana här gillas också. av mig alltså!

sen körde vi lite hopp-apport, fick se till så hon inte tjuvade då hon spontanhoppade gärna. ett positivt fel så klart, men ibland måste man träna på att lyssna med.

över lag känner jag mig väldigt nöjd med denna träning, nog den bästa på länge; superhärlig attityd och behåller ändå fokus hela tiden, fint tempo in på apporten, ingångar som förhoppningsvis är på gång och vittringen - ren fokus och fick känslan att hon börjar förstå vad detta moment går ut. visst kan nästa träning gå skit, men just nu är jag bara glad och nöjd över denna träning. man ska väl försöka leva mer i nuet, har jag hört...

allmänt förvirrad

Linda6 januari, 20137 februari, 2013

har just nu alla tre hundarna hemma. för er som inte känner till det bor Penny egentligen inte hos mig utan hos min faster Kickan, regelbundet övernattar hon hos mig och det går hur bra som helst. eftersom dessa tre befinner sig olika åldrar och har olika aktivitetsnivåer har var och en varsitt foder. i morse (hrm... snarare i förmiddags, men det behöver vi inte gå in närmre på här...) så var jag nog inte riktigt fokuserad på vad jag höll på med då jag grejade med hundarnas mat. Millie får just nu lite aleo vera gel i sin mat. denna gel, naturligtvis den sista som jag har här uppe i Blekinge, lyckades jag hälla på Izzies mat.

när matutdelningen skedde såg både Millie och Izzie en aning förvånade ut, men höll mycket god min och smaskade i sig maten. så fort de åt frukosten idag har de nog aldrig gjort tidigare... som ni vet är ju gräset alltid är grönare på andra sidan. Penny den stackaren fick hålla tillgodo med sin egen mat, men då hon alltid har haft en god aptit blev hon ändå klar först.

vi får väl se vad som händer ikväll, det sägs att omväxling förnöjer...

beardisträning 4

Linda4 januari, 201324 februari, 20134 kommentarer

Vi är ett litet gäng beardisförare som brukar träffas och träna ihop när jag är i Blekinge; nämligen Marlene med sin beardisflock Leena, Mulle och Pilsner och Tina med sin härliga Ozzy. Leena tillhör skaran ivriga påhejare till de som tränar, hon ger även goda råda till hundarna när de kör fast. Mulle är mer van vid träningar och tävlingar, då han just nu tränar för en start i tvåan. Pilsner är den senaste medlemmen i denna skara och kommer i framtiden att bli en lydnadshund med, just nu består livet mest av bus och grunderna läggs för den framtida träningen. Ozzy har startat i ettan och tränar just nu för framtida starter i denna klass. Dessa tre beardiskillar gillar jag verkligen och jag hoppas att fler får upp ögonen för dessa tre musketörer!

I träningsgänget ingår även så klart även Izzie och Penny, Millie har mer samma funktion som Leena, hon är deras coach och ger dem goda råd. Gammal är ju trots allt äldst!

Först ut på planen var Ozzy som tränade fritt följ, vi jobbade på att få honom att hålla rätt position med rätt attityd. jag hoppas att vi hittade några nycklar som kan hjälpa dem framåt i träningen. En viktig sak i fritt följ, tycker jag, är att inte träna på lång sträckor utan belöning, jag belönar hellre ofta än sällan. Vet att många är tveksamma till detta och vill träna länge, men min princip ärför att få uthållighet intervalltränar man. Med Ozzy tränade vi även apportering och rutan. Även om man tävlar i ettan är det ju bra att träna inför de högre klasser. Moment som rutan tar ju lång att lära in. Roligt var det så klart att se alla fina framsteg de har gjort sen sist vi sågs!

Sen var det dags för Mulle, som fick träna på rutan, vittringen, lite fot mm. Vi la tyngdpunkten på rutan denna gång och stackars Marlene fick nog sår i öronen över alla mina (galna) idéer... Mulle visade även upp ett fint sorteringsarbete på vittringen, önskar att Izzie hade kommit lika långt i detta moment. På det år som jag har fått möjligheten att följa Mulle och Marlene har jag sett stora förändringar, mycket glädjande!

Sen var det dags för lilla Pilsners tur. Min nya favoritöl uppvisade fina egenskaper och hade vid endast ett fåtal träningspass lärt sig att söka upp targeten själv, vilket han gärna visade upp. Sen började vi, givetvis med lek som allt ska vara i denna ålder, grunden till rutan och apportens håll-fast-övning. Ska bli roligt att få följa denna lilla krabat i sin lydnadskarriär.

Därefter tog jag och tränade mina egna två. Izzie var tokladdad så hon fick vara först ut. Då vi inte hade tränat på ett tag så körde jag mest bara grundträning i form av fot och rutan. Hon höll positionen bra och jag började lite med att träna in stegförflyttningarna, har ingen riktig uttänkt strategi för det just nu utan prövar mig fram för tillfället. Fortsatte sen med att träna in konen. Vill prova en annan variant gentemor hur jag gjorde med Penny och tränar in den redan nu. Tycker mig se på många elithundar att de gärna går ned sig på konen och tänkte då att det kanske kunde vara idé att träna in den i lugn och ro för att göra motivationen att springa ut till denna kon så stor som möjligt. Provade även att köra vittringen, hon börjar komma ned i stress nu och griper inte första bästa. Har inte tränat med någon frysningsprincip utan kör godisvarianten istället. Jag hoppas att detta kan vara rätt metod för henne, kommer att köra den i fortsättningen med då hon svarar bra på det. Izzie hade en härlig attityd i vanlig ordning, inte ofta jag kan klaga på den!

Konträning med mycket fart och motivation :) — Konträning med mycket fart och motivation 🙂

Sen var det dags för Penny, som hade fått ligga och titta på när Izzie tränade, och var rejält på g. Länge sen jag såg henne så här laddad, härligt! Hon strålade av glädje när hon gick fot, tränade henne på både vänster och höger sida. Dock måste jag träna in ett mer naturligt sättande på höger sida. Förra året när vi körde vår SM-satsning i rally fanns det typ ingen tid alls att träna in detta ordentligt utan allt blev bara hastigt och lustigt. Jag känner att visa delar borde hon egentligen kunna mer grundläggande för att kunna göra bra ifrån sig och får en högre lägsta nivå. Sen körde vi för första gången på säkert ett år elitrutan. Tjohoo, vad roligt tyckte Penny och sprang så fort att jag inte hann med att stoppa henne. Härligt! Penny var definitivt dagens stora glädjeämne av mina två hundar.

Då vi fortfarande befinner oss i den mörka delen av året så är bilderna inte av den bästa kvalitén, men hellre några sådana här än inga alls. bilderna är tagna av Marlene, Tina och mig. Penny missade vi att fotografera, så där fick det bli en gammal bild på henne.