tanken var att vi skulle ha tränat igår måndag, eftersom det passar väldigt bra in i mitt schema. när klockan ringde och ingen Izzie dök upp för att säga god morgon var det inte särskilt svårt att förstå att hon var trött, riktigt trött. beslöt mig för då att avstå träningen, både jag och Izzie sov vidare i ett par timmar, riktigt skönt måste jag säga. det har varit ett par dagar nu med aktiv träning och Izzie ger ju verkligen allt när vi tränar så energidepåerna var tömda. det är vansinnigt viktigt med vila, speciellt på sådana energiska hundar som lilla Izzie. vi gick en runda på 40 minuter på morgonen, in i bilen med henne och åkte till min faster för att lämna Izzie hos Penny. på kvällen blev det sen ett par korta promenader, beslöt mig för att även låta henne vila idag med. hellre lite för mycket vila så kroppen hinner återhämta sig ordentligt, än att slarva med det.
för Penny är även denna vila bara av god med tanke på hur skadedrabbad hon har varit i år.
imorgon blir förhoppningsvis lite träning, hoppas på det iaf!
en som tävlade agility under hedenhös-tiden (dvs samtidigt som mig) bloggade för en tid sen om hur viktigt det är med vila, läs inlägget här.
jag har den senaste tiden stört mig på Izzies tofsar, att de inte är riktigt som jag har tänkt mig. ofta blir det så att något hår stör hennes syn (iaf tror jag det). sagt och gjort igår, söndags, så satte jag upp en massa minitofsar som bildade en stor tofs utan att någon päls hängde ned framför ögonen. åkte sen till Svedala för att träna lite. jisses vad bra det gick. började med sittande i grupp med en styck laddad Izzie, hon satt så stilla så stilla. vred huvudet någon gång mot motorvägen, men det tycker jag är helt ok eftersom hon var lugn och inte rörde tassarna. tidigare i veckan har jag tränat två gånger med bästa Linda och tränat rutan med mer glädje för att se om jag kunde få tillbaks min gamla Izzie där, det gav ett så snabbt och positivt resultat att jag knappt kan tro att det är sant. Tack Linda för alla braiga tips!! sen tyckte jag det var dags att jobba lite på ingångarna, inte bara belöna för fart som jag har gjort under en längre tid. sittandet under marsch var det alldeles för länge sen vi gjorde, vilket märktes. detta moment har vi tyvärr tappat, men jag hoppas att hon snart ska minnas vad det går ut på igen med lite grundövningar.
Testade en kampleksak som Mari Borgström hade gjort, helt klart godkänd!
körde även vittringen då med fokus på att öka hennes trygghetskänsla på tillbakavägen, har precis börjat att träna henne på att komma. mängdtränade detta då eftersom detta är nytt och hon behöver få göra detta många gånger för att förstå vad jag vill. fina sorteringsarbeten och jag såg att tryggheten börjar komma. ska kanske tillägga att hon inte har varit rädd eller så, men blev lite osäker då jag drog ned på berömmet. en av mina huvudsakliga tankar vad det gäller träningen är att Izzie ska känna glädje och trygghet i det som vi gör.
Penny fick köra lite lydnad med. Vittring, rutan och zätat. Hade aldrig någonsin kört zätat med henne, men hon utförde alla positioner rätt, kanske inte med värsta precisionen. Det kan jag inte heller begära av henne då vi inte har kört detta moment någonsin, än mindre tränat lydnad på flera år. Kände mig väldigt nöjd med dagens lydnadsträning.
Mina duktiga lydnadstjejer!
efter lydnadsträningen åkte jag till skogen och la varsitt spår till dem, inga avancerade utan mer som lite rolig extra träning där apporterna bestod av leksaker. efter spåren var lagda hann jag inte mer än släppa ut dem ur bilen för att rasta dem förrän Izzie som skjuten ur en kanon tog upp Pennys spåra. galna, underbara Izzie!! <3 all lydnad var som bortblåst när hon spårade, inte hörde hon att jag kallade för full hals på henne. till slut lyckades jag få stopp på henne, med sig in hade hon en dummies som var första apporten på det spåret... nåväl, Penny är inte så glad för apporter; de är ok, men inte mer än så, hon hade nog inga invändningar mot detta.
Spårning!
spåren gick bra, både Penny och Izzie spårade fint och tyckte det var störtkul! får nog helt enkelt spåra lite med dem i fortsättningen med, det är alltid roligt göra något som det inte ställs en massa krav på precision och teknik.
väl hemma var hundarna rätt trötta, men nöjda efter en eftermiddag full av aktiviteter.
Njuter av en härlig helg som hittills har innehållet bra träning med både Izzie och Penny, trevligt besök på ett vallningsläger (ska se om jag kan lägga ut mina mindra bra mobilbilder från detta senare i veckan) och härliga skogspromenader!
På vallningslägret
Det har kommit en hel del frågor om valpplanerna, tror det har att göra med den annons som jag och Kristina hade i sista numret av Skocken. Har bestämt mig för att göra ett försök. Tror nämligen att jag ångrar mig om jag inte försöker behålla Millielinjen. Sen är jag så klart orolig för att något ska gå fel. Izzie är ju först och främst en underbar familjemedlem och en minst lika underbar kompis i alla lägen.
Min förhoppning är att valpsidan ska uppdateras under dagen, eller åtminstone i början av nästa vecka.
dagarna går i ett nu, svårt att hinna med i svängarna... bloggen står lite tillbaks när det är mycket att fixa med. i måndags morse så träffade jag på bästa Linda och hennes härliga hundar.
jag, Foppa & Buza
Foppa blev helt till sig när han fick syn på oss, hoppade över en stock bara för att komma och säga hej samtidigt som han låter på sitt speciella sätt. söta, goa Foppa! <3 lilla Buza var det full fart på, hon och Izzie tog några rundor på planen. tror dessa två kan bli riktigt goda vänner, de är rätt lika i sättet och leker på samma sätt.
Izzie var först ut. började med rutskick, fint ut och äntligen började det lossna lite och hon förstår återigen att hon ska söka sig i mitten mellan de två konparen. äntligen! gäller nu att underhålla och fortsätta behålla alla konparen åtminstone en vecka till, bara för att befästa. lite klurier på stannadet vid inkallningen. Izzie är, återigen, väldigt smart (för mig) och läraktig och snappade upp alldeles för fort syftet med att få in ett bra ställande. La upp en ny taktik att köra samma sak fast utan att träna ståendet bara för att befästa att hon ska springa med inte vänta på ställandet. efter detta körde vi hopp-apport. det gick bra, känns klart. vågar jag ens skriva så? kommer väl gå knas nästan gång.... vittringen testade jag återigen att skicka från ett avstånd på kanske fem meter. denna gång hittade hon pinnarna direkt, som låg i en cirkel. hon gick runt pinnarna fint, hittade den rätta pinnen tog upp den och kom till mig. ska bara komma ihåg att belöna på olika sätt och på olika avstånd från mig. sen avslutades Izzies träning med fjärren. vi diskuterade detta, alltid lika givande att prata träningstankar med Linda. även om vi inte alltid tränar exakt likadant så är grundfilosofin densamma. kom fram till att ändra mina handrörelser för ståendet då jag inte känner mig bekväm med det och de är i ärlighetens namn inte så bra. ska lära om Izzie så hon förstår vad jag menar här. med lite överdrivna rörelser nu i början så ska det nog gå bra. förhoppningen är att detta ska göra att hon inte tar lika långa kliv framåt, som i sin tur försvårar rätt läggande och sättande.
Izzie i rutan
med Buza så körde Linda grunderna för rutan, hoppet och apporteringsdirigeringen. lilla, söta Buza hänger med på alla upptåg hon med. allt detta körs som en lek, att detta är grunderna till några avancerade moment har inte Buza den blekaste aning om. precis så ska det vara! inkallningen greppade hon verkligen vad vi (läs: Linda) ville att hon skulle göra och hon sprang allt vad hon kunde mot sin kära matte!
Rutan verkar vara en trevlig sak, tänker Buza
Foppa fick träna lite med, vid rutskicket såg han väldigt konfunderad ut. han var inte van vid att det stod flera konpar i rad. en ruta ska bestå av fyra koner. punkt. slut. goa Foppa! lite fotgående hann han även med och inkallning.
Konstigaste rutan ever, säger Foppa
Tack Linda för en härlig träning och för fina bilder på Izz!
Tankarna går för och emot hela tiden. Ska vi våga eller ska vi strunta i det? Det som jag tänker på främst nu är om att försöka få valpar efter Izzie. Izzie är en alldeles underbar hund som hänger med på alla galna upptåg som jag hittar på. Hon är väldigt nära mitt ideal på vad jag söker hos en hund oavsett ras. Vad jag menar är att det inte är något med henne och hennes egenskaper som får mig att tveka. Det som får mig att tveka är att det alltid är en risk/påfrestning för tiken, i detta fall Izzie – mitt lilla hjärta! En annan sak är jag inte direkt har ”marknadsfört” det här med valpar och Izzie, skulle tro att inte så många känner till dessa planer. Så det finns absolut en risk att det inte finns några intresserade av en liten Izzievalp. Har hört ryktesvis om någon, men ändå… Inga lätta beslut att ta. Å andra sidan tror jag att jag skulle ångra mig bittert om jag inte försökte behålla Millielinjen.
Hane har jag redan en i tankarna. Då han bor utomlands måste saker och ting kollas upp med det. Vissa saker är redan avklarade, men det är mycket till som ska checkas. Denna hane har ett härligt stabilt temperament, har varit över och hälsat på honom. I det land han bor har han haft en valpkull för ett par år sen. Några av dem vallar och ett par tränar lydnad/agility, det känns som han borde kunna lämna aktiva och pigga valpar även med Izzie.
igår träffade jag bästa Linda för lite träning och jag fick även se hennes senaste lilla stjärna; schappen Buza på fem månader. givetvis var även Kung Foppa med och höll koll på tjejerna.
vi började med lilla Buza och jag fick se många fina beteende som Linda hade fångat upp på henne. ska bli så spännande att få följa denna lilla buze då hon har glimten i ögat. det som överraskade mig bäst var hur snabbt hon läste av mina hundar, som hon aldrig tidigare hade träffat på. väldigt exemplariskt uppförde hon sig med ett stort A i betyg!
vi körde igenom Izzie i en del av treans moment. kanske, kanske hittade vi nu nycklarna till par saker som jag har funderat över ett tag. Linda har alltid en massa idéer och ork att lyssna på mina grubblerier... på vittringen testade jag att skicka henne på ett längre håll, hon var inte riktigt beredd på att söka upp pinnarna själv. när hon väl hittade dem så gjorde hon ett fint sorteringsarbete, jag blev så nöjd över detta.
Foppa var laddad efter ha sett de två ungdomarna på plan och sprang på som bara den bland agilityhinderna, riktigt roligt att se! Sist ut var Penny jag bara körde ytterst lite. Tränade lite positioner i heelworken och positionsbyten. känns som bakåtstegen nu äntligen börjar sitta igen, skoj!
efter träningen så bara tog vi det lugnt, rastade lite hundar och pratade en massa. det var ju ett sånt underbart väder att man inte vill gå in. Tack Linda för en härlig eftermiddag!
